Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Projektet har undersökt potentialen av nya solfÄngarinstallationer i StockholmsomrÄdet. Behoven, platsen och byggnaden som har anvÀnts för berÀkningarna har varit baserade pÄ Sollentuna sjukhus. MÄlet var att undersöka vilken typ av solfÄngarsystem som Àr mest ekonomiskt och energimÀssigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfÄngarsystemen skapats och inkluderas med en grundlÀggande styrning.VÀrmen frÄn en solfÄngarinstallation kan anvÀndas inom flera olika omrÄden. Den kan exempelvis vÀrma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa komfortkyla eller ingÄ i ett elkraftverk.

Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjÀlp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I grÀnszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som kÀnns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vÀgar. I dessa omrÄden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, pÄ rivningstomter eller pÄ f.d. parkeringar.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.

Som blivande yrkeslÀrare inom vÄrd- och omsorg upplever vi att en empatisk förmÄga hos vÄrdaren Àr en viktig grund i vÄrd- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsstÀlla vÄrdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade dÄ vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svÄrigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstÄnd eller autistiska drag att bli inkÀnnande personal inom vÄrd- och omsorg. Syftet med vÄr studie var att fÄ svar pÄ om vÄrt antagande var relevant och belysa hur lÀrare inom vÄrd- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vÄrd- och omsorg utifrÄn ett empatiskt perspektiv. Vi ville ocksÄ ha svar pÄ om de anser empati vara nödvÀndigt i vÄrd- och omsorgsarbetet och om denna förmÄga i sÄ fall gÄr att utveckla, samt om vÄrd- och omsorgslÀrare anser sig ha tillrÀcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lÀrarna anser att det stÀller ökade krav pÄ handledaren pÄ APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.MÄlgruppen för undersökningen Àr elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Syftet med denna studie var att analysera lÀrares hur lÀrare förhÄller sig till den icke-vÀsterlÀndska historians plats i det gymnasiala klassrummet. FrÄgestÀllningen delades upp i fyra frÄgor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielÀrare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lÀrarens syn pÄ icke-vÀsterlÀndsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvÀndes i studien var en meningskoncentrerad analys, med sjÀlvförstÄelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-vÀsterlÀndska historian som inte lika viktig som den vÀsterlÀndska.

Det senaste decenniet har anvÀndandet av Internet ökat och Àr nu bland de mest populÀra formerna av kommunikation. Det har ocksÄ blivit en allt mer anvÀnd metod för att köpa och sÀlja produkter och tjÀnster. FrÄgan Àr hur ett företag med hjÀlp av kundkunskap kan utveckla sina marknadsförings-strategier och köpprocesser för att underlÀtta köp för kunderna och dÀr-igenom öka sin e-handelsförsÀljning. Uppsatsens syfte Àr att, genom att undersöka hur respondenterna uppfattar företagets webbplats samt gör ett verkligt köp frÄn den samma, kunna föreslÄ olika direktmarknadsförings-strategier som kan anvÀndas av företaget för att underlÀtta köpprocessen samt förbÀttra helhetsintrycket av webbplatsen, för kunden. För att besvara det har vi bestÀmt oss för tvÄ forskningsfrÄgor: 1: Hur kan företaget utforma sin webbplats utifrÄn ny kunskap om köpprocessen samt upplevelsen av webbplatsen? 2: Hur kan direktmarknadsföringsstrategier förenkla köpprocessen för kunden och samtidigt öka företagets försÀljning? För att besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden och gjort djupintervjuer och observationer med kunder och potentiella kunder, samt Àven studerat relevant litteratur och forskningsartiklar i Àmnet.

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för Àldre med demenssjukdomar och trycker pÄ trÀdgÄrden som en hjÀlp i arbetet att stÀrka livskvaliteten. Arbetet Àr en litteratursökning dÀr material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trÀdgÄrd. HÀr berörs behovet av trygghet och sjÀlvstÀndighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trÀdgÄrd har en positiv effekt. Genom att anvÀnda olika igenkÀnnbara element i trÀdgÄrden gÄr det att skapa en miljö som den boende kÀnner sig trygg och kan orientera sig i.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Vind Àr ett fenomen som har stor pÄverkan pÄ mÀnniskan. Genom en god planering och utformning av nya stadsomrÄden kan goda vindförhÄllandena pÄ marknivÄn skapas. Beroende pÄ platsens naturliga betingelser sÄ kan vinden antingen försköna eller göra att mÀnniskor uppfattar platsen som oangenÀmare. Platsens klimatologiska betingelser pÄverkar Àven till vilken grad utemiljön kommer att anvÀndas. LuleÄ Àr en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blÄsigt, staden anvÀnds dÀrför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet nÀrmare.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsÀttningar för lek i Vikenparken, HöganÀs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsÀttningar till en sÄ bra lekmiljö som möjligt. En följdfrÄga behandlas Àven; hur bör man med utgÄngspunkt frÄn dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i HöganÀs kommun? Rapporten Àr indelad i fyra delar: en första inledande del dÀr bakgrunden till arbetet beskrivs. Del tvÄ redovisar min syntes.

Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden. OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjÀrnhimlar men kan ocksÄ förvandla levande gaturum till blinda flÀckar. Om de offentliga rummen inte ljussÀtts innebÀr det en begrÀnsning i stadsmÀnniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra mÀnniskor. MÄnga orter och stÀder saknar idag ljusplaner för större omrÄden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. IstÀllet för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder dÀr blÀndning och mörker flÀtas om vartannat. Ljus Àr alltsÄ lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör stÀder egentligen ljussÀttas för att möjliggöra vistelse tider pÄ Äret dÄ det Àr mörkt ute och hur kan man gÄ till vÀga för att nÄ dit? I denna uppsats prövas tillvÀgagÄngssÀtt för att svara pÄ frÄgan: hur kan delar av Lomma centrum ljussÀttas för att möjliggöra vistelse Àven under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussÀttning samt studier av tvÄ referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussÀttning av Lomma.