Uppsatsen utforskar nÄgra omstÀndigheter kring vilka de omfattande förÀndringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" dÀr dessa bilder stÄr i förgrunden fÄr "Klarakvarteren" i en viss mening stÄ som symbol för det moderna Stockholm i och med anlÀggandet av den nya centralstationen pÄ 1870-talet, samt genom att utgöra den sjÀlvklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm Àr "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spÄren efter den omfattande omdaningen av stadskÀrnan, i allt vÀsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en lÀngre essÀ av Per WÀstberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i mÄnga Är arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna vÀcka frÄgor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sÀgas gÄ samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förÀndringar..

I Nacka kommun pÄgÄr sedan 2008 ett projekt med att skapa tvÄ museer i FisksÀtra. De tvÄ museerna bestÄr dels av ett historiecenter som berÀttar om Slaget vid StÀket 1719 dÄ svenska och ryska styrkor drabbade samman, dels bestÄr det av FisksÀtra museum 2.0 dÀr FisksÀtraborna fÄr dela med sig av sina egna berÀttelser frÄn platsen. Syftet med museerna Àr bland annat att skapa identitet och inkludering i samhÀllet och att locka fler besökare till omrÄdet kring StÀket och Skogsö. Med hjÀlp av bland annat modeller, arkeologiska fynd och ett skylt- och guideprogram vill man förmedla BaggenstÀkets historia och en basutstÀllning kommer att finnas i FisksÀtra Marina. MÄnga utstÀllningar anvÀnder sig av texter för att berÀtta om föremÄl och företeelser i utstÀllningen.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Sen lÄngt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, dÀr anvÀndandet av kyrkogÄrdsrummet har var vÀldigt ÄterhÄllsamt. Nu kan man dock se att kyrkogÄrdarna inne i tÀtbebyggda stÀder har fÄtt fler funktioner dÄ de allt mer anvÀnds som rekreationsomrÄden och som parker. Vad Àr det för aktiviteter som sker pÄ dagens kyrkogÄrdar och vad Àr det för faktorer som pÄverkar de nya aktiviteterna?Med utgÄngspunkt i tvÄ kyrkogÄrdar i VÀxjö kommun: TegnérkyrkogÄrden och Hovshaga kyrkogÄrd sÄ tar den hÀr uppsatsen upp och diskuterar vad det Àr som pÄverkar anvÀndarskiftningen och vad det Àr för nya aktiviteter som nu sker pÄ stadens kyrkogÄrdar. TegnerkyrkogÄrden Àr en gammal stadskyrkogÄrd som ligger inbÀddad i VÀxjö centrum och Hovshaga kyrkogÄrd Àr en relativt nyanlagd skogskyrkogÄrd i utkanten av staden.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning. Ingen av dessa interventioner gav sÀmre resultat Àn för platsen ordinarie diabetesvÄrd och de flesta gav ett bÀttre resultat. Alla rapporter som hittades gÀllde interventioner utanför Skandinavien. Diskussion: Ingen av interventionerna kan implementeras direkt i Sverige utan modifikationer av varierande grad.

Storkyrkoskolan och Estniska skolan ligger i Gamla stan iStockholm. Skolorna har en gemensam skolgÄrd. Delar av skolgÄrden stÄr inför en omgestaltning dÄ skolornas lokaler, som delvis befi nner sig under skolgÄrden, stÄr inför en renovering.Enligt lÀroplanen har alla barn rÀtt att vistas i jÀmstÀlldaskolmiljöer, sÄvÀl inomhus som utomhus. Eftersom elevernatillbringar mycket tid pÄ sin skolgÄrd anser jag att den bör granskas ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, med genusglasögon.Idag Àr inte skolgÄrden en jÀmstÀlld miljö för eleverna. EnfjÀrdedel, av den redan trÄnga skolgÄrden, domineras till stor del av pojkars fotbollsspel.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds vid bestÀmning av plats för anlÀggning av jordtag. Ett jordtag kan anlÀggas antingen genom ytjordning dÀr ledare lÀggs lÀngsmed marken, eller via djupjordning dÀr jordelektroder drivs ned i marken.Den viktigaste egenskapen hos ett jordtag Àr dess resistivitet. DÄ markens resistivitet skiljer sig beroende pÄ vilken jordmÄn som finns blir val av plats viktig.JordmÄnen vid ytan behöver inte heller vara densamma som lÀngre ned i marken vilket ger ett problem vid bedömning av lÀmplig plats.Jordtag och jordning Àr viktigt i elnÀtet, frÀmst ur en sÀkerhetssynpunkt, men Àven ur en ekonomisk synpunkt. Vikten av att ha ett fungerade jordtag med tillrÀckligt lÄg resistivitet Àr vÀldigt stor. Det kostar pengar att anlÀgga jordtag, att pÄ ett ekonomiskt och tillförlitligt sÀtt hitta den bÀsta platsen kan dÀrmed spara pengar.Vid utvÀrdering av jordtag utförs markresistivitetsmÀtningar, den utrustning som anvÀnds ger dock en begrÀnsad information om markresistiviteten med avseende pÄ mÀtdjup och tÀckt yta.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Gagnefs kommun och Bergs kommun arbetar med det generella strandskyddet, vilka attityder till detta som finns i kommunerna och hur arbetet pÄverkar landsbygdsutvecklingen. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ hanteringen av smÄ sjöar och vattendrag. Undersökningen har skett med hjÀlp av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med markÀgare och tjÀnstemÀn frÄn kommunerna samt observationer. Analysen utgÄr frÄn Garrett Hardins begrepp tragedy of the commons, Elinor Ostroms begrepp common-pool resources och open access resources samt Bo Rothsteins begrepp sociala fÀllor och tillit. Slutsatsen med uppsatsen Àr att Gagnefs kommun och Bergs kommuner arbetar olika med strandskyddet gÀllande smÄ sjöar och vattendrag. En majoritet av informanterna anser att det generella strandskyddet endast ska omfatta naturliga vattendrag, samt att strandskyddet bör vara mer flexibelt pÄ landsbygden Àn i storstÀderna. Flexibiliteten innebÀr exempelvis att strandskyddets regelverk ska anpassas till platsen och inte tillÀmpas generellt över hela landet..

Syfte ? VÄrt syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur professionella konsultföretags varumÀrkesprocesser gÄr till, nÀr de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare pÄ platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumÀrkesprocessen.Metod ? Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förstÄelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumÀrkeskonsulter dÀr respondenterna fick svara fritt utifrÄn en bred frÄga.Teori ? Teorikapitlet grundar sig pÄ en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumÀrkesprocessen i fem steg.

UmeÄ Àr en vÀxande stad som ligger lÀngs norrlandskusten. Kommunen har starka mÄl och ambitioner för att staden ska vÀxa de nÀrmaste 25 Ären. Kommunen planerar att komplettera ett omrÄde vid namn Berghem med 80-100 lÀgenheter. Ett helt nytt kvarter ska bildas pÄ nuvarande naturmark i sluttande terrÀng. Kvarteret ligger nÀra UmeÄ centrum och bara ett stenkast ifrÄn Berghems eget centrum.

DÄ allt fler mÀnniskor vÀljer att bosÀtta sig i stadsmiljöer med nÀrhet till service sÄ som skolor och affÀrer, blir konsekvensen att landsbygden alltmer avfolkas. Ett sÀtt att hÄlla orter pÄ landsbygden levande kan dÄ vara att göra en satsning pÄ smÄskalig turismverksamhet. Turismutveckling pÄ landsbygden Àr en möjlighet eftersom mÄnga lockas att vistas i lands-bygdsmiljöer pÄ sin fritid, dÄ det i dessa omrÄden finns god tillgÄng till traditionella natur- och kulturmiljöer, vilket stadsmiljöer inte kan erbjuda i samma utstrÀckning. NÄgot som Àr viktigt för att lyckas med en sÄdan verksamhet pÄ en plats som kan uppfattas ligga avsides, Àr att nÄ ut till potentiella besökare och fÄnga deras uppmÀrksamhet. Detta kan innebÀra svÄrig-heter för en mindre organisation som har begrÀnsade resurser och marknadsföringskunskaper.

Naturkatastrofer Àr fenomen som ofta slÄr plötsligt och ovÀntat mot befolkningar runt om i vÀrlden, varpÄ stora resurser mÄste mobiliseras pÄ kortast möjliga tid. NÀr en massiv naturkatastrof intrÀffar tar en omfattande process sin början inom vÀrldens största humanitÀra organisation, Röda Korset, vilken granskas hÀr. I takt med att naturkatastroferna i vÀrlden ökar sÀtts Àven större kvantiteter militÀra tillgÄngar in för att bistÄ vid arbetet. Dessa har pÄ senare Är utsatts för alltmer kritik riktad mot samarbetssvÄrigheterna gentemot de rent humanitÀra aktörerna pÄ plats. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur bistÄndsorganisationer, med det statuerade exemplet Röda Korset, mobiliserar humanitÀra bistÄndsprojekt vid en naturkatastrofsituation.

De senaste Ären har intresset för vindkraftsetableringar ökat i VÀsterbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det Àr glest befolkat. PÄ uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordvÀst om Nordmaling. För att försÀkra sig om vindförhÄllanden pÄ platsen har vindmÀtningar gjorts under ca. ett och ett halvt Ärs tid.

RĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och dĂ„ frĂ€mst utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv dĂ€r kvinnors upplevda otrygghet, oro och rĂ€dsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen Ă€r ingen slump dĂ„ kvinnor i större utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n historiskt har gett och ger uttryck för sin rĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser. Trots Sveriges strĂ€van mot ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle sĂ„ finns det fĂ„ svenska studier som tittar nĂ€rmare pĂ„ hur mĂ€n upplever otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilket har gjort att mĂ€nnen i princip har varit exkluderade ifrĂ„n svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen Ă€r mĂ€ns upplevda otrygghet pĂ„ offentliga platser och syftet Ă€r att undersöka mĂ€ns upplevelser av otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhĂ„ller sig till de platser dĂ€r flest brott begĂ„s. Syftet Ă€r vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som mĂ€nnen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.