I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VĂ€stra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pĂ„ norra Gotland dĂ€r det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnĂ€ringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrĂ„den som Ă€r utpekade bĂ„de som riksintresse för naturvĂ„rd och för vĂ€rdefulla Ă€mnen och mineraler. I VĂ€stra brottets nĂ€rhet finns naturmiljöer dĂ€r mĂ„nga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hĂ€vd och brukade marker. År 2021 berĂ€knas brottet ha nĂ„tt sin brytningsgrĂ€ns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pĂ„ att införa naturhabitat frĂ„n nĂ€rliggande omrĂ„den, slutförs. Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dĂ€r naturen möter det industriella kulturlandskapet.

The purpose of this study is to examine political crimes in and women?s political activity in 18th century Sweden. The cases of political crimes which has been used range from 1700- 1789 and they form an outline of the patterns of political crime in this century. These cases contain different types of political crimes, but most common ar defamation of the royal family, defamatory writings, rumor-spreading and treason. To study women?s political activity, seven cases ranging from 1749 to 1758 have been more closely studied.

Intentionen med detta arbete Àr att skapa en tydlig betygsmatris till APU: n som Àr levande och anvÀnds i den dagliga verksamheten. I betygsmatrisen ska kursmÄlen tydliggöras för att fÄ handledare och elever mer delaktiga i bedömning och utveckling. PÄ grund av att eleven tillbringar vÀldigt mycket av sin skoltid pÄ APU-platsen lÀggs mycket av bedömningen över pÄ handledarna pÄ respektive bygge. HÀr finns idag tydliga brister i kommunikationen mellan skolan och arbetsplatsen. Mycket gÄr pÄ rutin och Àr ofta baserat pÄ gamla vÀrderingar.

Idén till detta arbete föddes relativt tidigt i min utbildning dÄ jag upptÀckte att vÀxtutbildningen i landskapsingenjörsprogrammet Àr vÀldigt fokuserad pÄ den södra halvan av Sverige. Eftersom jag kommer att vara yrkesverksam i norra delen av landet ville jag undersöka hur vÀxtutbudet sÄg ut dÀr uppe. Resultatet blev en inventeringsresa genom zonerna V-VIII dÀr jag studerat vilka vÀxtarter som anvÀnds i parker och stadsmiljö, vilken vÀxtzon de anses hÀrdiga för och hur de utvecklats pÄ platsen. I denna uppsats redovisar jag vad jag kommit fram till. Uppsatsen börjar med en inledning dÀr bakgrunden till arbetet framgÄr samt hur jag burit mig Ät vid inventeringen. Sedan följer en kort litteraturstudie som tar upp nÄgra begrepp jag anser viktiga att nÀmna inför den efterföljande resultatredovisningen och diskussionen. Zonerna och stÀderna jag inventerat redovisas var för sig i resultatredovisningen, dÀr jag som avslutning har valt ut fyra arter som jag gÄr in pÄ lite mer i detalj eftersom jag anser dem intressanta för anvÀndning i norra Sveriges urbana miljö. I diskussionen och slutsatsen tar jag upp nÄgra saker som jag kommit fram till under resans gÄng, bl.a. att jag funnit förvÄnansvÀrt mÄnga arter i högre zoner Àn de anges hÀrdiga för, samt frÄgestÀllningar som dykt upp och skulle behöva vidare utredning. Uppsatsen avslutas sedan med en övergripande tabell över de inventerade vÀxterna..

Examensarbetet bestÄr av dels en litteraturstudie och dels av tvÄ gestaltningsförslag för BurgÄrdsplatsen i Göteborg, en liten, centralt belÀgen plats som jag definierar som en ickeplats i staden. Arbetet syftar till att uppmÀrksamma stadens smÄ glömda rum och reflektera kring hur man kan förhÄlla sig till dessa. Idag bor mer Àn hÀlften av jordens befolkning i stÀder och andelen förvÀntas stiga till 75 procent innan Är 2050. I takt med att vÀrlden blir alltmer urbaniserad och stÀderna förtÀtas stÀlls högre krav pÄ de urbana miljöernas kvalitet. Modernistiska planeringsideal sÀgs ha bidragit till att mÄnga stÀder har lÄgt prioriterade offentliga platser. Oplanerade, odefinierade rum formades mellan husen som ett resultat av den modernistiska planeringsstrategin med trafikseparering, zonering och fokus pÄ enskilda byggnader.

Uppsatsen Àr en fallstudie av det odlingsprojekt Barn i Stan bedriver i stadsdelen Seved i Malmö. Studien hade tvÄ syften. Det första var att undersöka Sevedsbornas upplevelser och hur Seved pÄverkats av Barn i Stans odlingsprojekt. Det andra vara att undersöka hur man kan arbeta med urban odling i miljöförbÀttringsprojekt i befintlig urban miljö. Intervjuer, observation och deltagande observation har anvÀnts som metoder för att inhÀmta empiriskt material.

Det hÀr examensarbetet Àr skriven som en markteknisk undersökningsrapport. Det Àr utförtvia Sweco geoteknik i LuleÄ pÄ uppdrag av LKAB i Kiruna. De geotekniska undersökningarsom Àr utförda och presenteras i den hÀr rapporten kommer LKAB i sin tur att anvÀnda somoffertunderlag för en totalentreprenad eller markentreprenad av uppförandet av ett nyttstÀllverk pÄ deras gruvomrÄde i Kiruna.En geoteknisk undersökning gÄr ut pÄ att i fÀlt pÄ den aktuella platsen genomföra olika slagssonderingar och provtagningar för att kunna mÀta relevanta jordparametrar för den planeradekonstruktionen. Den datan som samlas in i fÀlt tolkas sedan av en geotekniker och presenteraspÄ ett lÀmpligt sÀtt, oftast bÄde grafiskt och i textformat. I det hÀr arbetet finns dÀremot helaarbetsgÄngen med planering av undersökningarna och inte bara de presenterade resultaten.Det praktiska fÀltarbetet med borrningar har utförts av tvÄ fÀltgeotekniker pÄ Sweco, dem harsedan överlÀmnat undersökningsresultaten till mig i pappersformat samt digitalt förbehandling och berÀkningar för att till sist presenteras i den hÀr rapporten.

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse.

Som kandidatarbete valde jag att skapa en förskola, som Àven skulle ha övriga publika funktioner integrerade. Fokus lades pÄ sjÀlva byggnadens gestaltning samt hur den placerades pÄ platsen för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt samarbeta med kontexten. DÄ terrÀngen Àr vÀldigt kuperad, utnyttjades detta till att förtydliga programmet i plan. SjÀlva förskolans privata delar fick ligga i suterrÀng pÄ parknivÄ, med öppen fasad mot Tantolunden och personalrummen och de mer publika delarna sÄ som restaurang/kök samt dansstudion placerades pÄ gatuplan.NÀr det gÀller programmeringen av de individuella planen utgick jag ifrÄn praktikalitet samt ljusinslÀpp. Parkplanet med förskoleaktiviteterna delades upp i tvÄ flyglar med en sammankopplande ateljé/korridor, dÀr de yngre barnen, 1-3 Är, placerades lÀngst med spÄret, och de Àldre barnen, 4-6 Är, placerades in mot Tantolunden. Dessa tvÄ flyglar omfamnar en mindre innergÄrd som formges för de yngre barnen, och det utvÀndiga rummet hÀnges till de Àldre.PÄ gatuplan delas programmet in i tvÄ separata fackverksbalksburna volymer, varav ena hyser dansstudios och den andra restaurangen, entréer och personalrum.

Genom Ären har forskningen konstaterat att brott Àr en produkt av gÀrningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer Àn andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö OmrÄdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen dÀr de sÀtts in. UtifrÄn detta och med kameraövervakningen pÄ Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omstÀndigheter (baserat pÄ struktur, brottslighet och upplevd nivÄ av ordningsstörningar) som kameraövervakning Àr effektivt och hur denna kunskap kan anvÀndas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet bestÄr av anmÀlningsstatistik frÄn polisen samt data frÄn Malmö OmrÄdesundersökning 2012.

Byggtraditionerna vÀrlden över skiljer sig starkt ifrÄn varandra, och ofta speglar materialtillgÄngarna pÄ platsen hur man vÀljer att konstruera sina byggnader. SÄ Àr Àven fallet i större delen av mellanöstern dÀr man nÀstan helt och hÄllet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem dÄ betonghus krÀver stora resurser för uppvÀrmning och nedkylning. För att förÀndra detta krÀvs enkla lösningar som mÀnniskorna pÄ plats kan ta Ät sig av och börja tillÀmpa. Syftet med denna studie har dÀrför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan dÀr man gör enkla tillÀgg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

GarvaregÄrden Àr en bergsmansgÄrd byggd Är 1810 och det finns en önskan om att restaurera trÀdgÄrden i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trÀdgÄrden som till största delen Àr belÀgen om husets östra sida. SyrénhÀck, ÀppeltrÀd och vinbÀrsbuskar Àr nÄgra utav de vÀxter som finns dÀr. Med hjÀlp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen nÀr man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmÀtning och vÀxtlista efter artbestÀmning. Under arbetets gÄng har jag dÀrför iakttagit vad som sker pÄ platsen. T.ex.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, Àr uppbyggt och hur dess utformning gör att ansprÄk pÄ historisk representation och autenticitet. De tre mÀn som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping Àr konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frÄgade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansÄg informanterna att Gamla Linköping Àr ett levande samhÀlle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer pÄ Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna pÄ Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsÀtta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhÄllande till Gamla Linköping miljön.Studien Àr indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, DÄtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Öland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Öland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.