TemporÀr landskapsarkitektur Àr projekt som har en tydlig start- och slutpunkt dÀr tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara frÄn timmar till Är och fyller ett specifikt syfte under en begrÀnsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra mÄnga fördelar som den permanenta arkitekturen har svÄrt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestÄende projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rÄdande behov under en krissituation.

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

In vitro-test för upptÀckt och behandling av tumör eller mikrometastaser har de senaste 30 Ären gjort stora framsteg tack vare immunokemi och nya framgÄngsrika cellodlings- tekniker som bÀttre reproducerar celltillvÀxt i tre dimensioner (3D) och det omgivande stromat (multicellulÀr tumörsfÀroidodling). TS1-218 scFv (single chain variable fragment) Àr en monoklonal antikropp som har affinitet till ett protein tillhörande cytoskelettet (cytokeratin). Av TS1-218 har skapats olika varianter (en dimer TS1-2182 och en mutant HE1-Q) med syftet att öka affinitet och retentionstid pÄ platsen för dess verkan. I det hÀr projektet försökte vi att testa och jÀmföra egenskaper hos alla 3 joderade antikropparna genom att inkubera odlade Hela Hep 2 tumörcellssfÀroider med dessa antikroppar. Alla tre antikroppsvarianter visade god förmÄga att penetrera sfÀroider och att binda deras epitop i cytokeratin 8.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Eftersom det Àr ett brett Àmne avgrÀnsades uppsatsen till torgmiljöer och ett specifikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förÀndringsförslag som har olika konsekvenser och möjligheter pÄ torget. Kalmar Stortorg Àr ett centralt belÀget torg pÄ Kvarnholmen, Kalmar. PÄ Stortorget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rÄdhuset och kommunledningskontoret.

Uppsatsen tar avstamp i klimatförĂ€ndringarna och risken för ökade skred i Göta Ă€lvdalen. Platsen Ă€r vald med hĂ€nsyn till hur mĂ„nga mĂ€nniskor som bor i de hotade omrĂ„dena samt min egen personliga anknytning till VĂ€stra Götalandsregionen. I uppsatsen förklaras pĂ„ ett enkelt sĂ€tt vad skred Ă€r och hur de uppstĂ„r samt förklarar Göta Älvdalsproblematiken. DĂ€refter kommer redogörelser av de skredförebyggande Ă„tgĂ€rder som anvĂ€nds idag och en diskussion kring deras konsekvenser pĂ„ miljön. Avslutningsvis finns slutsatser dragna utifrĂ„n insamlingen av fakta och de frĂ„gor som uppkommit utifrĂ„n de insikterna. Uppsatsen Ă€r tĂ€nkt att kunna vara ett stöd som landskapsarkitekt dĂ„ skredförebyggande Ă„tgĂ€rder blir föreslagna av geotekniker.

Examensarbetet Exteriört Designkoncept av Polar 560 för Soliferpolar AB Àr den avslutande delen pÄ civilingenjörsprogrammet Teknisk Design vid LuleÄ tekniska universitet med inriktning industridesign. Examensarbetet Àr utfört under en projekttid pÄ 20 veckor Ät SoliferPolar AB. SoliferPolar AB Àr idag nordens största tillverkare av husvagnar. Platsen Àr Dorotea, dÀr bÄde SOLIFER och POLAR tillverkas. Arbetet syftar till att finna en tilltalande exteriör husvagnsdesign som skall öka marknadsandelarna för SoliferPolar AB genom ökad försÀljning av POLAR.

Det finns idag planer pÄ, att i parken ovanpÄ Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag Àr ett tiovÄningshus med offentliga lokaler i gatuplan och pÄ vÄning ett, och fyra lÀgenheter per vÄning pÄ resterande vÄningsplan. De offentliga lokalerna bestÄr av ett kafé med tillhörande utstÀllningslokal i gatuplan och verkstÀder för barn pÄ vÄning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den hÀr delen av Stadshagen. Jag vill skapa lÀgenheter som tar till vara pÄ ljuset pÄ platsen, och eftersom tomten Àr smal ocksÄ skÀrmas av frÄn omkringliggande hus.

Familjebildning Àr för mÄnga personer en central del av livet. Att bli adoptivförÀldrar innebÀr en annorlunda process jÀmfört med det biologiska förÀldraskapet. För att bli adoptivförÀldrar mÄste man genomgÄ en utredning. Utredningen benÀmns som medgivandeutredning och innebÀr att socialsekreterare granskar om personer Àr lÀmpliga som förÀldrar. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att förstÄ hur adoptivförÀldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

Arkitekter har lÀnge anvÀnt sig av och inspirerats av berÀttelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstÄ hur detta kan gÄ till, vad berÀttelserna kan innehÄlla och varför de anvÀnds. Den inledande delen av examensarbetet Àgnade jag dÀrför Ät litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var ocksÄ att sjÀlv prova ett arbetsÀtt sominkluderade en berÀttelse och att dÀrefter reflektera kring arbetet med denna. BerÀttelser anvÀnds inte bara som inspiration utan ocksÄ i syftet att ge enplats mening.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida globalisering kan sÀttas i sammanhang till existerande problem med barnsexturism samt att undersöka hur svenska researrangörer arbetar med att ta socialt ansvar i sina verksamheter för att förebygga och stoppa barnsexturism. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i Àmnet samt tvÄ teorier om globalisering och CSR, Corporate Social Responsibility Vi har i denna studie anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har utfört tvÄ kortare intervjuer, en med ECPAT Sverige och en med Ving. Vi har Àven genomfört textanalyser pÄ noga utvalt material frÄn ECPAT Sverige, Apollo, Fritidsresor och Ving. Resultatet av studien visar pÄ att det kan finnas en relation mellan globaliseringen och problemen med barnsexturism.

Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler pÄ en akutvÄrdsavdelning pÄverkar akutvÄrdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer pÄ en akutvÄrdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartlÀggning över vilka signaler som finns pÄ akutvÄrdsavdelningen idag, dÀr sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhÄllande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall dÄ patienten ligger pÄ ett övervak presenteras sÄ att den nÄr all personal och med sÀkerhet uppmÀrksammas. I de fall dÄ vÄrdlaget befinner sig pÄ platsen nÀr varningen kan uppstÄ bör larmet istÀllet vara mobilt och enbart presenteras för vÄrdlaget.

TrÀdgÄrdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min Äsikt Àr att en trÀdgÄrd ska erbjuda Àgaren en egen privat sfÀr Àven om den ligger tÀtt inklÀmd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trÀdgÄrdssammanhang. Rumslighet Àr ett positivt laddat begrepp och nÄgonting man ofta strÀvar efter att fÄ fram i en anlÀggning. Men vad Àr det och hur Ästadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framstÀlla ett utformningsförslag till en kolonitrÀdgÄrd belÀgen pÄ AlmÄsa fritidsby.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..