Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmÀssig upplevelse av landskapskonsten. Denna frÄgestÀllning behandlar den illusoriska bildens övergÄng till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. DÀr jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man fÄr av konstverket som endera illusoriskt och Àven som processbeskrivning. Det didaktiska syftet Àr att eleverna ska fÄ möjlighet att undersöka nÀrvarons platsspecifika betydelse för konstverket.

Riksdagen har ett mÄl om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till Är 2015. Detta innebÀr att etablering av vindkraft just nu Àr aktuell pÄ mÄnga platser i Sverige. Vi har i vÄrt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna dÀr ett privat företag ansökt om att fÄ placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag pÄ tvÄ olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jÀmförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Denna uppsats har fokus pÄ platser som Àr möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad frÄn planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, prÀglas dessa platser av en rad olika motsÀttningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se pÄ mellanrum som överblivna platser utan vÀrde och som en markreserv i vÀntan pÄ en framtida stadsutveckling. Trots detta anvÀnds dessa platser av mÀnniskor, som snarare ser pÄ mellanrum som vÀrdefulla platser och som en slags frizon för mÀnniskor och aktiviteter som inte ges nÄgot utrymme pÄ planerade och kontrollerade platser i staden.

SAMMANFATTNING: BostadsgÄrdar bör vara bÄde funktionella och vackra för att uppskattas av de boende. För att uppnÄ detta Àr vegetation pÄ bostadsgÄrden ett viktigt element. BostadsgÄrden bör Àven vara relativt lÀtt att sköta för fastighetsförvaltaren. För att vegetationsytorna ska vara lÄngsiktigt hÄllbara ur bÄde en funktionell och ekonomisk aspekt krÀvs goda kunskaper om utformning, anlÀggning och förvaltning av vegetationsytor. Bristande kunskaper kan leda till att det krÀvs mer skötsel Àn vad som annars varit nödvÀndig eller att en sÀmre funktion pÄ platsen fÄr accepteras pÄ grund av felaktigt vÀxtval för platsen, brister i anlÀggningsskedet eller brister i förvaltningsskedet.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn kunskaper om det offentliga rummet och mÀnniskors anvÀndning av det, ge idéförslag till utformning av en busshÄllplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen Àr att designen ska stimulera till fler upplevelser i mÀnniskors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan mÀnniskor samt sinnesstimulans som bidrar till ÄterhÀmtning och aktivering. Eftersom mÀnniskor naturligt mÄste uppehÄlla sig hÀr, ser vi en stor potential i att busshÄllplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer Àn att vara en vÀntplats mellan tvÄ destinationer. För att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi anvÀnde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur mÀnniskor anvÀnder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vÄr busshÄllplats valde vi att observera mÀnniskors beteenden pÄ platsen.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Hur hanterar vi gamla industrilokaler dÀr industrierna gÄtt ur tiden men byggnadsstrukturerna finns kvar? Projektet utforskar arkitektoniska strategier dÀr enkla tygstrukturer ger stor rumslig effekt - mellanrummet mellan nytt och gammalt undersöks. Platsen Àr Gustavsberg och den gamla HushÄllsporslinsfabriken med ett nytt program dÀr Allt Àr möjligt-hus i Cirkus Cirkörs regi ingÄr. Kulturhuset innehÄller ocksÄ funktioner sÄsom museum, bibliotek, konstall och administration..

TrÀdbestÄnden pÄ vÄra skÄnska kyrkogÄrdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. PÄ senare Är har det uppstÄtt allvarliga vÀxtsjukdomar som idag hotar trÀdens existens och det krÀvs nu en förnyelse och variation av trÀdarter för att upprÀtthÄlla kyrkogÄrdarnas vÀrde. TrÀden Àr viktiga element pÄ vÄra kyrkogÄrdar och de vanligaste trÀdarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gÄ förlorat krÀvs det att ersÀttande trÀdarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade trÀd. KyrkogÄrdens karaktÀr förÀndras dÀrmed inte och det arkitektoniska uttrycket pÄ platsen kvarstÄr vilket Àr mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trÀdarter som behandlas i denna studie Àr: HÀstkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av nÄgon allvarlig sjukdom men dÄ trÀdet Àr kraftigt dominerande pÄ skÄnska kyrkogÄrdar vÀljer jag ersÀttande trÀdarter Àven till detta trÀd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trÀdbestÄnd samt att skydda det nya trÀdbestÄndet mot framtida sjukdomar pÄ kyrkogÄrdar i södra Sverige.

Ystad har under lÄng tid varit en populÀr turistdestination för svenska och utlÀndska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsÀttningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat Àn mer till regionen. FörhÄllandet mellan böcker och filmer Àr en vÀsentlig del av den turism som uppstÄr efter en berÀttelse om en fiktiv karaktÀr i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess pÄverkan pÄ en plats.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

VÀxtbÀddar och vÀxtjord av idag Àr ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven pÄ att leverera fÀrdiga resultat i allt högre takt ökar stÀndigt, för att kunna hÄlla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krÀvs kunskap. En kunskap om sambandet mellan vÀxter och den jord som de skall vÀxa i. Inte bara jord och heller inte bara vÀxter utan att kritiskt förhÄlla sig till hur vÀxter vill vÀxa naturligt och hur jorden medverkar till det pÄ ett hÄllbart sÀtt. Att inte lÄta sig pÄverkas av enkla genvÀgar eller slentrianmÀssiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förÀndringar som har varit vad gÀller föreskrifter kopplade till AMA (AllmÀn- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förÀndrats över tid.

Rosersbergs slottsanlÀggning, vackert belÀget mellan Stockholm och Uppsala intill MÀlarens strand Àr ett slott med kunglig dispositionsrÀtt. OmrÄdet Àr byggnadsminnesmÀrkt och förvaltas av Statens fastighetsverk.RÀddningsskolans verksamhet finns idag i omrÄdet, men har en oviss framtid dÀr. Egendomen tillkom 1620 och har ett stort historiskt intresse, ur sÄvÀl byggnads-, trÀdgÄrds- som personhistoriskt perspektiv vilket det omfattande material som finns om platsen understryker. Det omgivande landskapets lÀtt kuperade skogsmark och slÀtter med Äker- och betesmark bidrar till platsens höga naturvÀrden, men det expansiva industriomrÄdet i öster Àr dÀremot ett hot. Parken och trÀdgÄrden ger ett förvuxet intryck,strukturen med gÄngsystem och alléer finns kvar men i övrigt Àr det svÄrt att tyda spÄr av tidigare byggnadsverk eller kanalen. Den unika kombinationen av natur och kultur tillsammans med en variation av arkitektur, tidsskikt och anvÀndningsgrad samt bÄde kontrasten och samspelet i anlÀggningen och till omgivningen gör platsen till ett viktigt rekreationsomrÄde. LusttrÀdgÄrden har förutom den ursprungliga anlÀggningen genomgÄtt tvÄ stora förÀndringar som prÀglats av sina Àgare och de arkitekter/ trÀdgÄrdskunniga de tagit hjÀlp av.