Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befÀst sedan medeltiden och vittnar om förutsÀttningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet pÄ 1600-talet som en del i ett omfattande befÀstningsverk. FrÄn att dÄ varit belÀgen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmÀrke, omgÀrdat av tung infrastruktur. AnlÀggningen Àr kulturminnesmÀrkt och innehar ett högt bevarandevÀrde. Min uppfattning Àr dock att den hyser potential bortom det.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.

Resandet idag har tagit nya former. MÀnniskor reser idag under kortare och fler perioder Àn vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag fÄr vidare förlita sig pÄ diverse tekniska hjÀlpmedel sÄsom Internet och GPS för att snabbt fÄ information om resmÄl och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte lÀngre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mÀnsklig guide. Till turistens undsÀttning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan anvÀndas genom att ringa upp ett specifikt nummer pÄ en mobiltelefon.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Titel Uterummets förestĂ€llning ? En studie avVĂ„rvĂ€derstorgetFörfattare Christer Andersson & Ulf DavidsonKurs Examensarbete i Medie? ochkommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid GöteborguniversitetTermin Höstterminen 2008Handledare Karin FogelbergSidantal 45 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vilken roll VĂ„rvĂ€derstorget spelar för mĂ€nniskor som bor eller jobbar i omrĂ„detMetod Kvalitativa intervjuer med sex respondenterMaterial Sex intervjuer med boende eller jobbande i BiskopsgĂ„rdenHuvudresultat VĂ„rvĂ€derstorget Ă€r ett centraltorg i BiskopsgĂ„rden som Ă€r relativt levande, dĂ„ verksamheterna Ă€r öppna, tillskillnad frĂ„n omkringliggande platser. Trots att platsen upplevs som dyster och fĂ€rglös finner de intervjuade det trivsamt dĂ€r. Även torgets utformning upplevs som positiv dĂ„ dess yta bestĂ„r av fler etage, vilket tillsammans med de omkringliggande verksamheterna bildar en inneslutande och intim gĂ„gata. HĂ€r finns ettlugn och hĂ€r kĂ€nner sig folk avslappnade och hemma, till skillnad mot innerstaden, vilken beskrivs som mer krĂ€vande.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.

År 1904 inköpte den dĂ„ 28-Ă„riga Lillie Landgren ett högt belĂ€get fĂ€bodstĂ€lle i byn Tibble, Leksand. PĂ„ platsen, som kom att kallas TorshĂ€ll, anlade hon en omfattande trĂ€dgĂ„rds-anlĂ€ggning för odling av frukttrĂ€d, bĂ€rbuskar, grönsaker och blommor. TvĂ„ Ă„r senare startade hon en trĂ€dgĂ„rdsskola för kvinnor pĂ„ platsen. Skolan drevs dĂ€refter under mĂ„nga Ă„r i samarbete med Kopparbergs lĂ€ns landsting. TorshĂ€ll har sedan Lillie Landgren sĂ„lde anlĂ€ggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat Ă€go.

?Syftet med detta kandidatexamensarbete var att undersöka hur utformningen av gÄngpassager pÄ spÄrvÀg pÄverkar olycksrisken för fotgÀngare. En inventering av faktorer som pÄverkar planeringen av gÄngpassager, skyddsanordningar och statistik har gjorts för att skapa en överblick över utformningen av gÄngpassager pÄ spÄrvÀg.För att bedöma hur trafiksÀkra olika typer av utformningar Àr, har fallstudier utförts i Stockholm, Göteborg och Norrköping dÀr fotgÀngarna som passerade pÄ gÄngpassagerna studerades. Under fallstudierna noterades allvarliga konflikter mellan fotgÀngare och spÄrvagnar samt riskfyllda beteenden frÄn fotgÀngarnas sida.I studien pÄvisas att det finns ett samband mellan utformningen av en gÄngpassage och olycksrisken. Det verkade dock inte vara sÄ att det fanns typutformningar som alltid Àr mer trafiksÀkra Àn andra utformningar.De faktorer som ocksÄ visade sig ha inverkan pÄ risken att en olycka intrÀffar var sikten, vilken typ av plats det Àr, trafiksituationen i övrigt och uppmÀrksamheten hos fotgÀngarna.

Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

TemporÀra/tillfÀlliga platser eller aktiviteteranvÀnds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén Àr att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsomrÄden somÀnnu inte blivit en del av stadens nÀtverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. ProjektomrÄdetÀr belÀget i södra centrala Helsingborg, pÄ markmed bÄde verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tÀvlingenImagine Helsingborg 2008.

Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har pÄ ekens estetiska vÀrde, samt vilka anvÀndningssÀtt de tycker framhÀver ekens karaktÀrer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida anvÀndningen kan komma att se ut. Jag har valt att Àgna en del av arbetet Ät att lyfta fram vissa historiska hÀndelser dÀr eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det Àr viktigt att kÀnna till ekens historia om man skall argumentera för att anvÀnda den. NÀr bönderna förbjöds hugga ner ekar pÄ sin egen mark, sÄ skapades ett ekhat, men spÄren av denna syn pÄ eken Àr förmodligen vÀldigt otydliga idag.

En alltmer utbredd uppfattning Àr att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. MÀnniskans beteendeförÀndringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befÀsta geografiska platser med information innebÀr att vÄr syn pÄ den offentliga miljön stÄr inför en radikal förÀndring. Det konkreta platsbegreppet Àr starkt kopplat med rumsbegreppet som Àr mer abstrakt i sin natur och vars grÀnser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. DÀrmed skiftar ocksÄ uppfattningen av plats och hur vi kan stÀrka vÄr anknytning till platser. Ett led i den pÄgÄende förbÀttringen av kommunikationen Àr det utbredda anvÀndandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier pÄverkar platsers identitet.

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskĂ€nsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott anvĂ€nder sig av sin vardagsgeografi samt om kĂ€nslan för rummet och platsen skiljer sig nĂ€mnvĂ€rt mellan emotionella brott det vill sĂ€ga brott dĂ€r kĂ€nslor ligger till grund (vĂ„ldtĂ€kt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nĂ€tverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har anvĂ€nts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i UmeĂ„ som strĂ€ckte sig över 8 Ă„rs tid. TvĂ„ personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rĂ„n och inbrott). Även har en förfrĂ„gan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I SamhĂ€llet) om distanser till och frĂ„n brottsplaster samt kĂ€nslor inför dessa. Denna förfrĂ„gan har Ă€ven de fiktiva brottslingarna svarat pĂ„.Insamling och sammanstĂ€llning av materialet har pekat pĂ„ att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att kĂ€nna till kopplingen mellan gĂ€rningsman och hans/hennes geografi.