MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr. Att leva i en liten tÀtort Àr ett annat sÀtt Àn vad det Àr i staden eller pÄ den rena landsbygden.

Innan vi kommer in pÄ vad som sker pÄ tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i vÄra stÀder. Arbetet begrÀnsar sig dÀrefter till att titta nÀrmare pÄ potentialen av att offentliga anvÀnda taket. Arbetet syftar dÀrmed till att ifrÄgasÀtta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus pÄ dess lÀmplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjÀlp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och tvÄ utlÀndska tak vilka Àr tillgÀngliga offentligt. Exemplen Àr hÀmtade frÄn nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt frÄn historian i form av Hötorgscitys takterrasser. UtifrÄn teorier av frÀmst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsÀttningar och möjligheter till anvÀndande.

Idén om den hÀr förskolan startade i en undersökning av platsen och en inventering av dess historia och samtid. HÀr har förr i tiden funnits ett stort gods, en sÄ kallad malmgÄrd, och tomtens nÀrmsta granne Àr den bevarade byggnaden frÄn Ekermanska malmgÄrden. Denna Àgs idag av en hembygdsförening som har begrÀnsade medel att tillgÄ. Den ligger dold pÄ en liten ÄtervÀndsgrÀnd och Àr alldeles för otillgÀnglig. HÀr bakom gÄr tÄgspÄren, men det finns Àven rum för en lummig trÀdgÄrd med gamla ekar, och intill finns en gammaldags dansbana som byggdes under 70-talet.En del av uppgiften var att peka ut ytterligare anvÀndningar för förskolan.

Cirkushallen i Alby Àr ett ombyggnadsprojekt som handlar om att förbÀttra en befintlig verksamhet och att lyfta fram byggnaden i omrÄdet. Cirkushallen idag Àr en introvert byggnad och dÀrför har jag Àven jobbat med att lyfta fram verksamheten pÄ platsen. Mitt projekt har utgÄtt ifrÄn strukturen och dÀrav har jag jobbat mer med det interiöra Àn det exteriöra..

PÄ de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika mÄnga, varierande rörelser. Platser anvÀnds mer eller mindre och pÄ olika sÀtt. Hur platserna Àr anpassade för att röra sig pÄ och över pÄverkar de vÀgval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan pÄverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie dÀr tre platser Àr utvalda som observationsobjekt, Stortorget i HÀssleholm, Stortorget i VÀxjö och Campus GrÀsvik i Karlskrona.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i vÀsterlÀndsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet VÀstra brottet i Slite pÄ Gotland. En analys av platsen och tidigare nÀmnda begrepp leder till en förÀndring av det befintliga förslaget pÄ efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete Àr att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Manchay Àr ett av Limas största kÄkstÀder och platsen för projektet "en blomma i öknen". OmrÄdet Àr ett av stadens fattigaste, hÀr rÄder brist pÄ bÄde vatten och jordbÀvningssÀkra hus. Projektets uppgift Àr att skapa en plattform för kunskapsutbyte och socialt omhÀndertagande samtidigt som det Àr ett första steg i att tackla den pÄtagliga vattenproblematiken..

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum. Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen. Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum? Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren? Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats. Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet. Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010]. Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum. En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..

Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.

Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i ansprÄk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven Àr. Vidare berörs frÄgor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner Àven uppsatsförfattaren att det Àr angelÀget att diskutera frÄgor som rör det offentliga rummets möjligheter och begrÀnsningar utifrÄn demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tÀnkande i frÄgan samt vÀcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningar om gatukonst utifrÄn ett perspektiv som ligger nÀra konstutövarnas utgÄngspunkt och för fram stÄndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frÄgestÀllningen utifrÄn de platser som kan kallas för odefinierbara platser, dÀr gatukonsten ofta upptrÀder.

Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

StadsförtÀtning Àr dagens rÄdande planeringsideal, stÀder ska vÀxa inÄt och fler funktioner och mÀnniskor ska rymmas pÄ en mindre yta. Detta har fÄtt konsekvenser för stadens utemiljö, dÄ förtÀtning ofta har skett pÄ bekostnad av det offentliga rummet. Det stÀller krav pÄ en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att frÀmja det sociala livet i det offentliga rummet? Det Àr bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser pÄ en begrÀnsad yta.