Klassisk service managementteori betonar vikten av en god relation mellan företag och gÀst för att skapa vÀrde i utförd tjÀnst. Vi menar att verkligheten Àr mer komplex Àr sÄ och att ytterligare en dimension bör lÀggas till i vÀrdeskapande processen. Vi redovisar denna komplexitet genom en teoretisk skiss, dÀr tre komponenter, plats, gÀst och företag tillsammans skapar upplevelserummet. En plats utvecklas genom de tillgÀngliga tillgÄngarna, förestÀllningar och utförda handlingar som finns pÄ platsen. För att företag ska kunna anvÀnda sig av platsen i sina upplevelseerbjudanden mÄste de först uppskatta deras vÀrde samt bli varse om gÀsternas efterfrÄga.

Uppsatsen utgo?r en vetenskaplig bearbetning pa? hur en specifik kundkrets interagerar med manualer i digital miljo? och hur man kan designa integrerade hja?lpfunktioner till ett datasystem. Fo?retaget Aviolinx har utvecklat flyghanteringssystemet RAIDO, som anva?nts som case i denna studie. Forskningsfra?gan som sta?lls a?r hur man kan designa integrerade hja?lpfunktioner i ett datasystem sa? att anva?ndaren fa?r ra?tt information vid ra?tt tillfa?lle, i ra?tt ma?ngd.

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som Äterger platsens historia i en besökstrÀdgÄrd. DÄtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfÀlliga trÀdgÄrdsinstallationer.Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hÀnsyn Àr tagen till bestÀllarens tankar och önskemÄl. Platsen som jag utgÄtt frÄn under arbetet Àr en HÀlsingegÄrd med anor frÄn 1700-talet.Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgÄ.

3Det hĂ€r examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstĂ„r nĂ€r offentliga ytor Ă€r i privat Ă€go och dĂ€r intentionen med platsen Ă€r att stĂ€rka ett varumĂ€rke. Ämnet, som Ă€r mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat Ă€gare eller donator och som Ă€r tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten likt en offentlig yta. Exemplen hĂ€mtas frĂ„n artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar Ă€ven till raffinera nomenklaturen kring Ă€mnet och i och med detta lĂ€ggs grunden för definitionen av ett brandspace. UtifrĂ„n de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatĂ€gda offentliga ytor utifrĂ„n ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Den hÀr uppsatsen försöker besvara frÄgan om hur man kan förmedla kÀnslor, tankar och stÀmningar till mÀnniskor med trÀdgÄrden som medium. Uppsatsen söker Àven svar pÄ om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till mÀnniskor som gÄr igenom ett sorgearbete. HÀr ges exempel pÄ flera olika designteorier och olika sÀtt att tÀnka kring hur man skapar meningsfulla landskap. DÀrefter presenteras forskning kring hur mÀnniskor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter kÀnslor av sorg. Uppsatsen tar Àven upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur mÀnniskan förhÄller sig till rummet. Vad som avgör vÄr kÀnsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi lÀser av vÄr omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien gÄr jag nÀrmare in pÄ hur man kan skapa helande miljöer för mÀnniskor som genomgÄr ett sorgearbete. I uppsatsen ingÄr Àven tvÄ utformningsförslag som Àr baserade pÄ den tidigare genomgÄngna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.

PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgÄng mot MariedalsvÀgen befinner sig som ett möte mellan mÄnga platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett frÄn tunnelbanans utgÄng. Ett stenkast hÀrifrÄn har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda omrÄdet kringHornsbergs Strand i vÀst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som gÄr Ànnu en bit norrut, men framförallt mötet och lÀnken mellan parkerna, omrÄdet och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som hÀr rÄder. Min uppgift: Attförtydliga lÀnken mellan tunnelbanan och platsen.LÀnkarnaJag lÄter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit lÀngs med Sankt Göransgatan.

Det finns en mÀngd faktorer som bör tillgodoses för att en inomhusplantering med vÀxter ska vara hÄllbar. TillgÄngen pÄ ljus, vatten, luftfuktighet och nÀring bör i möjligaste mÄn efterlikna vÀxtens naturliga vÀxtplats. Mikroklimatet pÄ den aktuella platsen Àr en viktig faktor i valet av passande vÀxter.Syftet med denna litteraturstudie Àr att redogöra för vad som krÀvs för att skapa en hÄllbar inomhusmiljö med vÀxter, sammanstÀlla effekter som dessa har pÄ inomhusmiljön och pÄ de mÀnniskor som vistas dÀr, samt beskriva hur vÀxter kan anvÀndas i utformningen av framför allt offentliga inomhusmiljöer.VÀxternas egenskaper bidrar med mÄnga vinster till en inomhusmiljö. De kan öka luftfuktigheten, rena luften och dÀmpa ljud. De har Àven stor fysisk och psykisk pÄverkan pÄ mÀnniskor som vistas dÀr i form av exempelvis minskad oro och stress, ökat vÀlbefinnande och produktivitet, minskade besvÀr av huvudvÀrk och torra slemhinnor i luftvÀgar och ögon.

Konstmuseum i Uppsala Àr delvis ett transformationsprojekt men ocksÄ ett tillÀgg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrÄn en övergripande frÄgestÀllning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­omrÄdet, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frÄgor kring framtidens rum för konst vÀckts och behandlats. MÄlet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utstÀllningen dÀr besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i ansprÄk.

VÄr bild av centrala Uppsala som en stad med brist pÄ vÀxtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. PÄvel Snickares grÀnd Àr en centralt belÀgen plats som lÀnge saknat funktion. Platsen Àr idag under ombyggnad. I och med att det gamla RÄdhuset har byggts om till en galleria fungerar grÀnden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av platsen kommer enligt planerna resultera i en vÀxtfattig torgyta.

In 2022 Sweden held a national election where the results forced a coalitionconsisting of four parties to be created. The parties included were reachingfrom center-liberal to the party furthest to the right in the parliament. Withpolitical differences in between each other the parties made an agreementcalled ?Tid?avtalet? to create a collective policy platform that should be livedup to in the following election term. The purpose of this paper is to observe,analyze and discover if any ideological changes occurred with theimplementation of the coalition.

Anteckningar frÄn Sundre, Gotland sydligaste socken.Onsdag 11 april 2012Rivet, en smal udde av grus. Stark vind, öppen horisont. Vatten pÄ nÀra nog alla hÄll. HÀr, lÀngst ut, drabbades jag av fasa nÀr havet ville döda mig, sluka min kropp.Letade efter gravarna men fann inget. Gick upp till Arendt i fyren.---Mitt examensprojekt Àr min promenad tillsammans med historia, tempo, minne, tröghet, förflyttningar och förÀndringar, ruiner, myter samt högst personliga reflektioner.Det finns platser man verkligen tycker om, som man Àlskar.