Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för Àldre med demenssjukdomar och trycker pÄ trÀdgÄrden som en hjÀlp i arbetet att stÀrka livskvaliteten. Arbetet Àr en litteratursökning dÀr material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trÀdgÄrd. HÀr berörs behovet av trygghet och sjÀlvstÀndighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trÀdgÄrd har en positiv effekt. Genom att anvÀnda olika igenkÀnnbara element i trÀdgÄrden gÄr det att skapa en miljö som den boende kÀnner sig trygg och kan orientera sig i.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Vind Àr ett fenomen som har stor pÄverkan pÄ mÀnniskan. Genom en god planering och utformning av nya stadsomrÄden kan goda vindförhÄllandena pÄ marknivÄn skapas. Beroende pÄ platsens naturliga betingelser sÄ kan vinden antingen försköna eller göra att mÀnniskor uppfattar platsen som oangenÀmare. Platsens klimatologiska betingelser pÄverkar Àven till vilken grad utemiljön kommer att anvÀndas. LuleÄ Àr en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blÄsigt, staden anvÀnds dÀrför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet nÀrmare.

Denna rapport har titeln Lek i grönt!:ett förslag om att skapa ett woodland med goda förutsÀttningar för lek i Vikenparken, HöganÀs. Den undersöker vilka kvalitéer ett woodland bör ha för ett kvarter eller en stadsdel för att kunna ge förutsÀttningar till en sÄ bra lekmiljö som möjligt. En följdfrÄga behandlas Àven; hur bör man med utgÄngspunkt frÄn dessa kvalitéer designa en park som just Vikenparken i HöganÀs kommun? Rapporten Àr indelad i fyra delar: en första inledande del dÀr bakgrunden till arbetet beskrivs. Del tvÄ redovisar min syntes.

Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden. OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjÀrnhimlar men kan ocksÄ förvandla levande gaturum till blinda flÀckar. Om de offentliga rummen inte ljussÀtts innebÀr det en begrÀnsning i stadsmÀnniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra mÀnniskor. MÄnga orter och stÀder saknar idag ljusplaner för större omrÄden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. IstÀllet för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder dÀr blÀndning och mörker flÀtas om vartannat. Ljus Àr alltsÄ lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör stÀder egentligen ljussÀttas för att möjliggöra vistelse tider pÄ Äret dÄ det Àr mörkt ute och hur kan man gÄ till vÀga för att nÄ dit? I denna uppsats prövas tillvÀgagÄngssÀtt för att svara pÄ frÄgan: hur kan delar av Lomma centrum ljussÀttas för att möjliggöra vistelse Àven under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussÀttning samt studier av tvÄ referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussÀttning av Lomma.

Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..

Att utforma stadens offentliga rum till inbjudande platser dÀr mÀnniskor vill vistas och kan mötas Àr en grundpelare i arkitekten Jan Gehls teori. Han har i nÀrmare 50 Är arbetat för en stadsplanering som sÀtter mÀnniskan i fokus, och menar att ett socialt hÄllbart samhÀlle förutsÀtter mÀnniskovÀnliga stadsrum. Fyristorg Àr centralt belÀget i Uppsala stad och förutsÀttningarna för ett livligt stadstorg Àr mÄnga, men i dagslÀget domineras torget av en parkeringsplats och platsens mÀnskliga aktivitet Àr lÄg. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att, utifrÄn Jan Gehls teorier kring levande och mÀnniskovÀnliga stadsrum, föreslÄ en övergripande omgestaltning av Fyristorg. Genom att applicera Gehls teorier och metoder i gestaltningen Àmnar arbetet att svara pÄ frÄgestÀllningen hur Fyristorg kan omformas till ett inbjudande stadsrum för mÀnniskor att vistas i. Genom en litteraturstudie identifierade jag Gehls designprinciper för hur offentliga rum bör utformas för att frÀmja aktivitet och interaktion. För att förstÄ torgets förutsÀttningar gjorde jag en inventering som sedan följdes av Gehls observationsmetoder ?mapping? och ?tracing? , dÀr jag studerade den aktivitet och rörelse som idag sker pÄ platsen .

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehÄller ingen kunskap i sig. De Àr pÄ olika sÀtt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krÀvs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseomrÄde i detta magisterarbete Àr hur Internet som plats kan anvÀndas i ett pedagogiskt syfte och frÄgestÀllningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter anvÀndas, för att utveckla ett interaktivt lÀromedel? Hur kan detta interaktiva lÀromedel utformas sÄ att bilden blir huvudsaklig informationskÀlla? Mot bakgrund av frÄgestÀllningen ovan bestÄr en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. PÄ denna sida ska anvÀndarna kunna lÀra sig enkel animation.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen pÄ SÄtenÀs flygflottilj kan bibehÄlla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots fÄ verkliga incidenter. Mer konkret har de förhÄllande som pÄverkar gruppens medlemmar i upplevd förmÄga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag pÄ förbÀttringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, Àr en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet dÀr konsekvenserna av ett fel eller misstag kan fÄ katastrofala följder.