Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgÄngspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie anvÀnts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berÀttelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap Àr en process som hela tiden Àr förÀnderlig. Narrativitet lÀses olika beroende pÄ vem som gör tolkningen och i vilket sammanhang den görs i.

De dynglevande skalbaggarna Àr en stor tillgÄng för naturen och för mÀnniskan. Dyngbaggarna lever bÄde i skogen och pÄ öppna marker och bryter ner spillning frÄn sÄvÀl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 Àr med pÄ den svenska rödlistan. För att ta reda pÄ hur dyngbaggefaunan ser ut pÄ en ekologisk gÄrd i TÀmta, VÀstra Götalands lÀn, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av tvÄ delinventeringar, en pÄ öppen betesmark och en pÄ betesmark i skog, detta för att se om det fanns nÄgra skillnader i artantal och om det var samma arter pÄ de olika habitaten.

Detta Àr en samhÀllsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhÄlla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten Àr skog i Sverige. Det Àr ett aktuellt Àmne med tanke pÄ den modernisering, förÀndring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 Ären. Skogen Àr viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fÄtt upp ögonen för vÄrt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrÄn? har tagit steget in i skogsbranschen.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.

I Stockholms södra skÀrgÄrd ligger Utö. Med sin prÀgel av skÀrgÄrd och f.d. gruvbyggd Àr detta en vÀldigt karaktÀristisk miljö. Detta ska Àven prÀgla den nya minneslund som kyrkan Àr i behov av. Minneslunden Àr ett meditativt rum.

Kiruna genomgÄr en stadsomvandling eftersom grunden som dagens stadskÀrna vilar pÄ kommer att bli mer instabil i takt med att LKABs malmbrytning kommer nÀrmare staden. I det hÀr arbetet visas tre koncept vilka skulle kunna inspirera till nya platser i den kommande stadskÀrnan. Koncepten Àr skapade efter inspiration som Àr kopplat till stadens kulturarv. Att anvÀnda sig av kulturarvet som inspiration i skapandet av nya platser Àr en av frÄgorna som diskuteras i arbetet. Jag kan konstatera att det har en behÄllning genom att det leder till att platsspecifi k design.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingÄr i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjÀlp av en intervjuguide, frÄn sjuksköterskestudenter i termin 6 pÄ sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. TvÄ teman utkristalliserades frÄn analysen; studentens lÀrande och handledningens innehÄll. Studentens lÀrande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhÄllningssÀtt och handledningens innehÄll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhÄllningssÀtt och arbetsklimat.

En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgÄrd i Jönköping pÄtrÀffades i samband med en georadarundersökning Är 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formtrÀdgÄrd som antas vara anlagd i samband med att herrgÄrden uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Rosenlunds formtrÀdgÄrd kan ha sett ut. MÄlet Àr att presentera en illustrationsplan som visar anlÀggningens karaktÀr mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet Àr en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jÀmförelser med samtida anlÀggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.

Denna studie presenterar ett platsideologiskt exempel ur FinspÄngs kommuns landsbygd. ByarÄden i Igelfors, Rejmyre och LÀmmetorp har utgjort grunden i studiens ideologikritiska analys och bidragit med en tydlig uppfattning om just det platsideologiska innehÄllet. Studien har pÄvisat att den ideologiska kraften pÄ platsen bestÀmts av bygdens hotbild. Ju större hotbilden varit, ju mer ansvar har byarÄdet pÄtagit sig för bygdens framtida utveckling. Kommunens flertydiga instÀllning till byarÄden har dock resulterat i otydlighet betrÀffande byarÄdens möjliga verksamhetsomrÄden.

Inom ett servicemöte finns det mÄnga olika faktorer sÄsom miljö och olika aktörer som har en pÄverkan pÄ den upplevda kvalitén och tolkningen av platsen och verksamheten. I arbetet har vi strÀvat efter att undersöka hur Kronovalls Vinslott arbetar för att skapa en gourmetupplevelse. Detta Àr ett kvalitativt arbete dÀr vi har utgÄtt frÄn intervjuer, observationer och insamlat textmaterial. Genom att undersöka Kronovalls Vinslott har vi försökt se hur en verksamhet i praktiken gör för att skapa och stödja gourmetupplevelsen genom; texter, frontpersonalen, det fysiska stödet och de olika interaktioner som kan uppstÄ i servicemötet. Undersökningen visar pÄ att begreppet gourmet Àr diffust, men att det finns mÄnga likheter i hur personalen pÄ Kronovalls Vinslott tolkar begreppet.