Landskapets narrativitet i detaljplanering- fallstudie i Lekaryd
Fysisk planeringSpatial planning - local planningDetaljplaneringLandskapNarrativitetDetaljeringsgradKulturmiljö
Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och
Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet
syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och
detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett
svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som
metod.
Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men
som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden
är föränderlig. Narrativitet läses olika beroende på vem som gör tolkningen och
i vilket sammanhang den görs i. Den fysiska planeringen har en stor roll i att
utveckla svenska landskap, där detaljplanering är ett av redskapen. Genom en
plans utformning och detaljeringsgrad möjliggör planerare för en ny
narrativitet att ta form. Att inte styra upp narrativitet i för hög grad har
sina fördelar. Men det finns fall, som exempelvis Skillingenäs i Karlskrona
kommun, där landskapet har utvecklats negativt
eftersom planförfattaren inte styrt upp den narrativitet som syftades till i
planen.
Fallstudien i Lekaryd ligger i en kulturmiljö av riksintresse. Med detta som
grund är det viktigt att tänka på hur narrativiteten ska utvecklas och vilken
narrativitet platsen ska ha. Då lekaryd har en stark narrativitet som är
socialt accepterad ska denna inte bli påverkad med en ny plan.
Slutsatsen av arbetet är att detaljplanering kan i viss mån styra
narrativiteten men det finns även mycket som inte går att påverka genom
bestämmelser. Andra saker är också viktiga, som utformningen av gaturummet och
planens genomförande.