Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.

Stressrelaterade besvÀr ger idag upphov till en stor andel av sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och dÀrmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förÀndrades processen frÄn manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hÄllas, vilket ledde till flera sjukskrivningar bland personalen.

Detta examensarbete har skrivits inom Àmnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats Àr Folkets park i Malmö, som i skrivande stund stÄr inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har bÄde tagit utgÄngspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt vÀxla mellan dessa tvÄ olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbÀttra mÄlgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har mÀnniskors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med sÀrskild fokus pÄ hur detta kan fungera i Folkets park.

Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..

BakgrundEtt flertal studier har visat att hot och vÄld mot ambulanspersonal Àr vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvÄrd har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat anvÀnda sig av för att minska risken för att drabbas av vÄld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillrÀcklig utbildning inom hot och vÄld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och vÄld inom ambulanssjukvÄrd samt dess konsekvenser. MetodNio kvantitativa artiklar analyserades och sammanstÀlldes till en systematisk litteraturstudie.

NÀsÄker och Resele Àr tvÄ bygder dÀr man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhÀllet och man har bildat NÀsÄkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur den hÀr organiseringen har gÄtt till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter bÄde de lokala förutsÀttningarna och de asylsökandes behov.

AbstractValue Added Tax, VAT, is a general consumption tax that is added to almost all consumption of goods and services. Despite the extensive work of harmonization of the VAT system relating to electronic services, it can be difficulties in determining the taxable land, something that could affect the internal market in a negative way. The Swedish companyStardollABwas double taxed on certain electronic services that they provided consumers in theUK. The problems that lead to double taxation must be identified to ensure free competition and free movement within the internal market. The principle of neutrality pervades the whole of the EU VAT system which can be derived from principles of the Treaty, establishing the common market, and the introduction of the VAT Directive.

Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.

I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot smÄbÄtshamnen i vÀster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, nÄgot som föreslÄs i bÄda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger pÄ en utfyllnad lÀngs den vÀstra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.