Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska mÄngfalden. I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion.

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats.

Till följd av en stÀndigt ökad konkurrens blir det allt svÄrare att som ny aktör att ta sig in pÄ olika marknader. Vad som dÀremot kan underlÀtta etableringsprocessen för nya företag och varumÀrken Àr att associeras och förknippas med redan etablerade och vÀlkÀnda varumÀrken. Företaget gooh! Àr ett nytt mÄltidskoncept som funnits i drygt tvÄ Är och Àr ett samarbete mellan LantmÀnnen och OperakÀllaren. Det intressanta hÀr Àr att företaget gooh! har tvÄ kÀnda varumÀrken som medverkar och stÄr bakom konceptet.I den hÀr uppsatsen kommer vi att undersöka hur Marketing mix modellens faktorer pÄverkar en konsuments första köp av en gooh! produkt, med syfte att se om nÄgon av dessa faktorer Àr mer viktig Àn nÄgon annan samt att se hur dessa samverkar med varandra. Vi vill ocksÄ i denna uppsats se hur konsumentens första köp pÄverkas av att tvÄ starka varumÀrken stÄr bakom konceptet gooh!.Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ undersökning dÀr vi slumpmÀssigt frÄgat 50 konsumenter som alla handlat i en och samma gooh! butik.Resultaten vi kommit fram till i denna undersökning tyder pÄ att den valda ?platsen? av butik, dvs.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

PÄ uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall sÄsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvÀrderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anlÀggning i Skoghall.Inventeringen begrÀnsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehÄllande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger pÄ tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. ByggnationsÄr kan ge indikationer pÄ vilka Àmnen som kan misstÀnkas finnas i ev. byggnad dÄ vissa material anvÀndes under olika epoker. Metoden Àr ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltÀckande bild över hur föroreningen Àr spridd.Vid riskanalysen Àr den sÄ kallade MIFO-modellen anvÀnd, dÀr bedömning sker frÄn tillgÀnglig data frÄn den riktade provtagningen.Efter genomgÄngen gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulÀrbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förrÄd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gÀllande kvicksilver pÄ platsen Àr daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten pÄvisade ingen asbest i proverna.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplÀgg för förstaÄrselever som genomförts pÄ försök under lÀsÄret 2007-2008 pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Det nya upplÀgget syftar till att utveckla APU:n, stÀrka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att kÀnna efter om de valt ?rÀtt? program. De metoder jag anvÀnt mig av har varit kvalitativa och bestÄtt av att intervjua handledarna och att lÄta eleverna göra skriftliga utvÀrderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvÀrderingar har jag kommit fram till att handledartrÀffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av bÄde handledare och elever. Eleverna ansÄg att det skapade en trygghet att fÄ trÀffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes pÄ APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillrÀcklig information pÄ trÀffen och kÀnde sig förberedda att ta emot eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse den sociala miljön pÄ olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön Àr en miljö som i denna uppsats bestÄr av den fysiska miljön pÄ en plats, mÀnniskors interaktion med denna fysiska miljö, men ocksÄ mÀnniskors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vÀnt oss till högstadieelever i Ärskurs sju och nio pÄ en F-9 (frÄn förskola till Ärskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att anvÀnda en visuell metod, kallad fotoelicitering dÀr eleverna fÄtt fotografera med hjÀlp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön pÄ en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar pÄ att erfarenheterna av en plats beror pÄ situation och vilka mÀnniskor som vistas pÄ platsen samtidigt.

PÄ uppdrag av Hifab Byggprojektledaren AB:s (Hifab AB) filial i Karlstad kommer riskerna för spridning av miljöstörande avfall sÄsom asbest, dioxin, kvicksilver samt PCB att inventeras och utvÀrderas vid rivning av kemisk industrienhet vid Akzo Nobels anlÀggning i Skoghall.Inventeringen begrÀnsas till att omfatta den gamla kloralkalifabriken byggd 1938-1946 innehÄllande cellsalar, likriktarutrymmen samt personaldelar.Riktad provtagning bygger pÄ tidigare erfarenheter och kunskaper av liknande objekt. ByggnationsÄr kan ge indikationer pÄ vilka Àmnen som kan misstÀnkas finnas i ev. byggnad dÄ vissa material anvÀndes under olika epoker. Metoden Àr ekonomiskt fördelaktig men ger inte en heltÀckande bild över hur föroreningen Àr spridd.Vid riskanalysen Àr den sÄ kallade MIFO-modellen anvÀnd, dÀr bedömning sker frÄn tillgÀnglig data frÄn den riktade provtagningen.Efter genomgÄngen gasskyddsutbildning gavs möjlighet att okulÀrbesikta gamla cellsalarna med tillhörande personalutrymmen, förrÄd samt transformator- och likriktarutrymmen. Prover togs för senare analys av asbest och övrig provtagning gÀllande kvicksilver pÄ platsen Àr daterade 1999 av Envipro.Analysresultaten pÄvisade ingen asbest i proverna.

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstÀrka sin position pÄ marknaden, att leva upp till sin image och stÀrka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumÀrke utifrÄn verksamhetens kÀrnvÀrden som nÄr ut till kunderna. Det gÀller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd trÄd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna Àr utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och vÀrden Àr lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype pÄ sitt visitkort.

MÄlet med projektet var att beskriva de biogeokemiska processer som pÄverkar grundvattenkvaliteten i TranÄs nya vattentÀkt. Grundvattenbildningen pÄ platsen sker framför allt genom inducerad infiltration av vatten frÄn sjön Sommen. I syfte att avskilja jÀrn och mangan pumpas grundvattnet upp, syresÀtts och injekteras sedan i brunnar för att skapa en oxiderande grundvattenmiljö. Metoden kallas Vyredox.Med en 15 mÄnader lÄng provtagningsserie och automatiskt registrerade processvÀrden och driftdata frÄn anlÀggningen som underlag görs i rapporten bedömningar om trender, sÀsongsmÀssiga variationer och samband mellan driftsituation och kvalitet pÄ utgÄende vatten.Dessutom görs en provtagning pÄ flera platser runt anlÀggningen för att undersöka rumsliga variationer av grundvattnets sammansÀttning. Den statistiska metoden principalkomponentanalys har anvÀnts i syfte att utreda vattnets ursprung.Arbetet resulterade i en beskrivning av vattenkvalitetens utveckling under vattentÀktens första Är i drift, och en diskussion om framtida scenarion.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfÀlliga interventioner kan ha pÄ stadsutvecklingen. Fokus ligger pÄ hur medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan pÄverkas. TillfÀlliga interventioner anvÀnds i uppsatsen som en benÀmning pÄ de ÄtgÀrder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfÀlliga och att intervenera med mÀnniskor i deras livsmiljö. Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsÀtt, dÀr den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras pÄ en litteraturstudie, som skapar en djupare förstÄelse för begreppen tillfÀlliga interventioner och medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök pÄ Södra Förstadsgatan, dÀr delar av gatan tillfÀlligt stÀngts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel pÄ ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfÀlliga interventioner som en del av stadsutvecklingen. I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhÄllande som rÄder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat medborgardeltagande förutsÀtter.

RicksĂ€ttra 1:1 Ă€r en fastighet pĂ„ 42 hektar placerad i Ekerö. År 2010 fick fastighten en ny Ă€gare med nya ambitioner, men med lite tid till förfogande har inte den nya Ă€garen kunnat nyttja fastigheten och föra fram utvecklingen till det som eftertraktas. Idag Ă€r platsen skonsamt anvĂ€nd och dess fulla potential Ă€r inte uppnĂ„dd. Uppdragsgivaren har nu kommit in i en ny fas dĂ€r han nu önskar uppnĂ„ fastighetens fulla potential, detta genom att bygga ett modernt samhĂ€lle med vĂ€xande möjligheter och energisnĂ„la hus. Framtida tankar om bebyggelser finns redan hos bestĂ€llaren.

SjĂ€lvförvaltningen Ă€r en förĂ€nderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhĂ€llssyn och utifrĂ„n en organisationsförĂ€ndring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur tvĂ„ bostadsföretag organiserar arbetet med sjĂ€lvförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende pĂ„ bostadsgĂ„rdar med sjĂ€lvförvaltning samt hur samverkan mellan bestĂ€llare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie dĂ€r bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgĂ„ngspunkt till sjĂ€lvförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av sjĂ€lvförvaltning i olika former behandlas.