Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

GarvaregÄrden Àr en bergsmansgÄrd byggd Är 1810 och det finns en önskan om att restaurera trÀdgÄrden i historiskt ursprunglig stil. Det finns inget dokumenterat om trÀdgÄrden som till största delen Àr belÀgen om husets östra sida. SyrénhÀck, ÀppeltrÀd och vinbÀrsbuskar Àr nÄgra utav de vÀxter som finns dÀr. Med hjÀlp av ett antal analyspunkter, som rekommenderats i utbildningen nÀr man kommer till en projektplats, har jag gjort en inventeringsplan efter utmÀtning och vÀxtlista efter artbestÀmning. Under arbetets gÄng har jag dÀrför iakttagit vad som sker pÄ platsen. T.ex.

Denna studie diskuterar hur kulturarv, i detta fall Friluftsmuseet Gamla Linköping, Àr uppbyggt och hur dess utformning gör att ansprÄk pÄ historisk representation och autenticitet. De tre mÀn som deltog som informanter i denna studie vet att Gamla Linköping Àr konstruerad genom omlokalisering av gamla byggnader till platsen, vilket skapar bilden av en liten stad i början av 1900-talet. Under intervjuerna med informanterna, frÄgade jag om de upplever Gamla Linköping som antingen ett museum eller en stadsdel - och svaret var komplex. I huvudsak ansÄg informanterna att Gamla Linköping Àr ett levande samhÀlle som illustrerar det förflutna.Jag har genomfört denna studie genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer pÄ Adventsmarknaden i Gamla Linköping. Genom de deltagande observationerna pÄ Adventsmarknaden blev det möjligt för informanterna att fortsÀtta reflektionen över vad och hur de uppfattar vara representativ och autentiskt i förhÄllande till Gamla Linköping miljön.Studien Àr indelad i fyra delar; Museum eller stadsdel?, DÄtiden i nutiden, Adventsmarknaden, Kulturarv - för vem?.

Arboretet i SkĂ€ftekĂ€rr ligger i Böda socken pĂ„ norra Öland. TrĂ€dsamlingen ligger intill en jĂ€gmĂ€starbostad som var bebodd frĂ„n mitten av 1800-talet och Ă€nda fram till ungefĂ€r 1980. DĂ„ var DomĂ€nverket Ă€gare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som tĂ€cker nĂ€stan hela norra delen av Öland. OmrĂ„det blev en kronopark under 1800-talet och idag Ă€r det en del av den nya Ă€garen, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet pĂ„börjades under andra halvan av 1800-talet av dĂ„varande jĂ€gmĂ€stare J E Boman som var mycket intresserad av frĂ€mmande vĂ€xtmaterial.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och nĂ€rvaron av mĂ€nniskor frĂ„n andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden Ă€r att migrationsfrĂ„gorna diskuteras bĂ„de pĂ„ politisk nivĂ„ och i vardagslag mellan mĂ€nniskor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförlĂ€ggning pĂ„ den ort dĂ€r studien Ă€r genomförd, och dĂ„ platsen Ă€r liten blev de asylsökande ett mĂ€rkbart inslag i samhĂ€llet. DĂ„ lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle undersöktes anvĂ€ndes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men Ă€ven anteckningar frĂ„n en samling om de asylsökandes situation i samhĂ€llet, samt insĂ€ndare i lokaltidningen, anvĂ€ndes som data. Resultatet blev att en kĂ€rnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstĂ€nksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

RĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och dĂ„ frĂ€mst utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv dĂ€r kvinnors upplevda otrygghet, oro och rĂ€dsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen Ă€r ingen slump dĂ„ kvinnor i större utstrĂ€ckning Ă€n mĂ€n historiskt har gett och ger uttryck för sin rĂ€dsla och otrygghet pĂ„ offentliga platser. Trots Sveriges strĂ€van mot ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle sĂ„ finns det fĂ„ svenska studier som tittar nĂ€rmare pĂ„ hur mĂ€n upplever otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilket har gjort att mĂ€nnen i princip har varit exkluderade ifrĂ„n svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen Ă€r mĂ€ns upplevda otrygghet pĂ„ offentliga platser och syftet Ă€r att undersöka mĂ€ns upplevelser av otrygghet pĂ„ offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhĂ„ller sig till de platser dĂ€r flest brott begĂ„s. Syftet Ă€r vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som mĂ€nnen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgÄngspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie anvÀnts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berÀttelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap Àr en process som hela tiden Àr förÀnderlig.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Syftet med studien var att belysa hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ och förhÄller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lÀrande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats lÄg till grund för studien och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har Ätta förskollÀrare intervjuats pÄ olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvÀrvetenskapliga perspektiv pÄ utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollÀrarnas uppfattning om utomhuspedagogik dÀr platsen för lÀrandet framhÄlls - lÀrande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollÀrarna ser frÀmst till var lÀrandet sker och inte till hur, nÀr och varför lÀrande sker utomhus i deras syn pÄ begreppet.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.

Stressrelaterade besvÀr ger idag upphov till en stor andel av sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och dÀrmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förÀndrades processen frÄn manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hÄllas, vilket ledde till flera sjukskrivningar bland personalen.

Detta examensarbete har skrivits inom Àmnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats Àr Folkets park i Malmö, som i skrivande stund stÄr inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har bÄde tagit utgÄngspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt vÀxla mellan dessa tvÄ olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbÀttra mÄlgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har mÀnniskors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med sÀrskild fokus pÄ hur detta kan fungera i Folkets park.

Undersökningen vill visa pÄ den motivation som dagens graffitimÄlare i Stockholm har till att göra sina mÄlningar och vad jag som blivande lÀrare kan ta till mig vad det gÀller att motivera elever till sina estetiska produktioner.Min frÄgestÀllning Àr: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen?Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga Är bÄde i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat frÄn HÄkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete.Min empiri bestÄr av intervjuer med fyra stycken graffitimÄlare som Àr aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgÄtt ifrÄn olika teman som skall hjÀlpa mig att förstÄ informanternas förhÄllande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats pÄ informanternas syn pÄ sitt eget konstnÀrskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, sjÀlva motivationen.Jag har sedan tolkat deras svar med hjÀlp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete.I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lÀrt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lÀrare.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten frÄn examensarbetet vilka jag med hjÀlp av en dator och digitalprojektor projicerat stort pÄ vÀggen och sedan mÄlat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men pÄ ett institutionaliserat sÀtt dÄ jag har anvÀnt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byrÄkrati. Platsen för detta var vita havet pÄ Konstfack..

BakgrundEtt flertal studier har visat att hot och vÄld mot ambulanspersonal Àr vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvÄrd har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat anvÀnda sig av för att minska risken för att drabbas av vÄld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillrÀcklig utbildning inom hot och vÄld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och vÄld inom ambulanssjukvÄrd samt dess konsekvenser. MetodNio kvantitativa artiklar analyserades och sammanstÀlldes till en systematisk litteraturstudie.

NÀsÄker och Resele Àr tvÄ bygder dÀr man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhÀllet och man har bildat NÀsÄkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur den hÀr organiseringen har gÄtt till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter bÄde de lokala förutsÀttningarna och de asylsökandes behov.