I det Àldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mÄngfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hÀvda betesmarker och slÄtterÀngar med gammaldags metoder. Men Àr ÄtgÀrderna effektiva och uppfyller de sitt ÀndamÄl? Syftet med denna studie var att Äterinventera 10 stycken provytor frÄn 2002 pÄ gÄrden Brofallet, för att se hur artsammansÀttningen hos kÀrlvÀxter hade pÄverkats av nio sÀsongers Äterupptagen hÀvd. GÄrden ligger helt omgiven av skog, isolerad frÄn annan jordbruksmark.

För att frÀmja landsbygdens utveckling och till följd av förÀndringar i markpolitiken tillÀts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemÄl. Glesbygd, som Àr landsbygd karaktÀriserad av gles befolkning, Àr mer utsatt för de problem som landsbygden stÄr inför. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgÄng av rÀttskÀllor, tolkning av rÀttsfall och analys av LantmÀteriets praxis.

I ett tidigt skede i projekteringen mĂ„ste man besluta om vilken arbetsmetod som ska anvĂ€ndas för att uppföra en byggnad. Det finns ett flertal sĂ€tt för att utföra en och samma byggnadsdel. I denna rapport beskriver vi tvĂ„ byggmetoder för mellanbjĂ€lklag. PĂ„ Åhlin & Ekeroth AB Ă€r valet av byggmetod en aktuell frĂ„ga, ty företaget Ă€r pĂ„ expansiv frammarsch. För att effektivisera sitt byggande har vi pĂ„ företagets begĂ€ran försökt att utreda ifall det Ă€r mest lĂ€mpligt att bygga ett mellanbjĂ€lklag pĂ„ plats eller med prefabricerade kassetter.DĂ„ vi fĂ„tt möjligheten att observera ett pĂ„gĂ„ende projekt i stadsdelen Lambohov, Linköping, har vi Ă€ven fördjupat oss i valet av balkar till bĂ€rlaget för ett mellanbjĂ€lklag.

Extensively kept animals for meat production have the right to live in a good environment. Cattle (Bos Taurus) as social animals live in small herds in the wild. When holding animals extensively new problems have arisen regarding human ? animal interactions. One welfare problem is to be able to come close enough to the animals to investigate their health condition.

Jag har gjort en jÀmförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen pÄ Gotland under romersk jÀrnÄlder. Som underlag har jag framförallt anvÀnt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder ? Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska kÀllmaterialet frÄn Gotland i hennes avhandling FrÄn grav till gÄrd ? romersk jÀrnÄlder pÄ Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergÄngen mellan Àldre och yngre romersk jÀrnÄlder, Àven skulle gÄ att dra vad gÀller Gotland baserat pÄ det gotlÀndska kÀllmaterialet, och i sÄ fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jÀmfört det arkeologiska kÀllmaterialet frÄn Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanlÀggningar.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas. För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.

Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut. Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.

Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lÀmnasom finansiella risker och dÀr IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag Àr i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.

Extensive cattle management was reintroduced in Sweden during the 1950ÂŽs and 60ÂŽs. Usually this term refers to suckler cows for meat production that is kept outdoors all year around. Suckler cow farms tend to become fewer but bigger over time. Still however most of the farms with beef cows are small. Extensive animal husbandry can lead to animals becoming shy which leads to difficulties when they are handled due to veterinary treatments, marking, transport etc.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Som ett sÀtt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populÀrt tankesÀtt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsÀttningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean Àr att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera vÀrdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden nÄgot vÀrde. Dessa vÀrdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

SAMMANFATTNINGEnergianvÀndning under produktion av nya byggnader Àr en aspekt pÄ den angelÀgna miljöfrÄgan, men Àn saknas bÄde regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jÀmförelse av energianvÀndning och utslÀpp vid byggnation och transport av byggmaterial för tvÄ nybyggda hus Àgda av GavlegÄrdarna AB pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinistgatan 19: GÀvle. Strand Etapp 2 kallas projektet pÄ SjÄaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet pÄ Maskinistgatan 19 i denna undersökning. MÄlet för studien har varit att faststÀlla vilket av dessa tvÄ projekt som har haft lÀgst energianvÀndning samt utslÀpp av vÀxthusgaser vid resningstillfÀllet, dvs. under projektens produktionsskeden.

Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gÄng sÄ utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara pÄ hur utbredda ljunghedarna var och varför de var sÀrskilt utbredda i Halland samt hur markanvÀndningen förÀndrades pÄ ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en sÄ omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 Är. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av Àldre storskaliga lantmÀterikartor har följande resultat uppnÄtts: DÄ skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. DÄ Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

Studien handlar om förklaringar av förĂ€ndring hos nĂ„gra av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framtrĂ€dande roll pĂ„ 1970- och 1980-talen. ÖvergĂ„ngen frĂ„n feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var tvĂ„ fĂ€lt som var pĂ„ tapeten under denna period, som kan hĂ€rledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders FlorĂ©ns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgĂ„ngspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes pĂ„ vilka drivkrafter författarna anger till förĂ€ndringarna i sitt material; var i systemet pĂ„ mikro-, meso- eller makronivĂ„ dessa förĂ€ndringar intrĂ€ffar; och vad förĂ€ndringarna leder till.