Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Syfte: Syftet med studien ?r att ta reda p? huruvida m?ngden sjukn?rvaro skiljer sig mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter. Syftet ?r ocks? att ?ka kunskapen om huruvida det finns samband mellan organisatoriska f?ruts?ttningar och sjukn?rvaro inom m?nniskon?ra verksamheter. Fr?gest?llningar: Finns det skillnader i sjukn?rvaro mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter? & Finns det samband mellan sjukn?rvaro och a) n?rvaroincitament, b) n?rvarokrav, och c) anpassningsutrymme i m?nniskon?ra verksamheter? Metod & material: Det empiriska materialet utg?rs av resultatet fr?n G?teborgs Stads medarbetarunders?kning som genomf?rdes ?r 2025, d?r resultatet presenteras per arbetsplats.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka och identifiera vilka faktorer som p?verkar matsvinnet inom ?ldreomsorgen utifr?n k?kspersonalens, omsorgspersonalens ochenhetschefers upplevelser och erfarenheter, samt att skapa ?kad f?rst?else f?r arbetss?tt och ?tg?rder som kan bidra till att minska matsvinnet.Metod: Studien genomf?rdes med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enk?ter, intervjuer och observationer. Enk?terna riktades till k?kspersonal och omsorgspersonal inom ?ldreomsorgen i Varbergs kommun och G?teborgs kommun. Observationer genomf?rdes p? ?ldreboenden under m?ltidssituationer och intervjuergenomf?rdes med tv? enhetschefer som inom k?ksverksamheten.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syfte: Syftet med studien ?r att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka faktorer som m?jligg?r respektive hindrar ungdomar fr?n att ?ka sitt intag av fullkorn.Metod: I denna kvalitativa studie genomf?rdes tv? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer inneh?llande praktisk del i form av workshop. Urvalet bestod av nio deltagare fr?n tv? idrottsf?reningar. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att relevanta kategorier skulle kunna tas fram.Resultat: Deltagarnas svar visade att m?jliga och hindrande faktorer f?r ett ?kat intag av fullkorn p?verkas av b?de individuella och yttre faktorer.