Denna rapport beskriver planering och utveckling av en Android-applikation och en webbtjÀnst pÄ uppdrag av Explizit AB. Applikationen och webbtjÀnsten ska vara knutna till CheckUp Life, en produkt för kontroll och uppföljningar av personers hÀlsostatus. Kraven Àr att Android-applikationen visuellt och funktionsmÀssigt ska likna den webbapplikation som idag existerar för CheckUp Life samt att kommunikation mellan applikation och webbtjÀnst hÄller hög sÀkerhet. Resultatet blev en REST-baserad webbtjÀnst, med WCF i grunden, sÀkrad med SSL och basic authentication och en Android-applikationen som kommunicerar med webbtjÀnsten samt visuellt och anvÀndarmÀssigt liknar webbapplikationen..

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..

Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Arbetet har syftat till att undersöka möjligheter till förbÀttringar av material och produktionsstyrningen vid ABB Machines i VÀsterÄs med mÄlet att skapa underlag för förbÀttrad planering, minskad kapitalbindning och ökad leveransprecision. Det har omfattat planering frÄn huvudplanering ner till verkstadsplanering och berört materialflödet frÄn underleverantör fram till att produkten Àr fÀrdig för leverans. FörbÀttringsmöjligheter inom produktionsteknik eller kvalitetsteknik har inte behandlats. ABB Machines enstyckstillverkar vÀxelströmsmotorer i axelhöjder frÄn 710 till 1250 mm mot kundorder. Leveransprecision mot kund och kvalitet Àr företagets frÀmsta konkurrensfördelar.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

MiljonprogramsomrÄden tillförs ofta negativa attribut och ses av mÄnga som ett stort samhÀllsproblem. DÀrför Àr det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bÀttre förstÄ hur de kan lösas. TvÄ av dessa negativa attribut Àr ödslighet och rumslig förvirring eller svÄrigheten att skilja pÄ vad som Àr privat, gemensam och offentlig miljö. Detta Àr uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsomrÄde. Fallstudien utförs pÄ ByÀlvsvÀgen, Bagarmossen, i Stockholm.

Regeringens uppdrag till FM avseende militĂ€ra informationsoperationer(MIO) Ă€r tydligt. FM skall bygga upp en kompetens, omfattande metoderför skydd, planering och genomförande av MIO.Är IO, och dĂ„ sĂ€rskilt de offensiva metoderna relaterade till funktionen, enviktig komponent i de framtida vĂ€pnade styrkorna, och vad krĂ€vs för attFM framgĂ„ngsrikt skall kunna implementera en reell operativ förmĂ„gaavseende MIO, Ă€r de övergripande frĂ„gestĂ€llningarna som besvaras i dennauppsats.Inledningsvis definieras begreppet IO. OmvĂ€rldens syn pĂ„ IO, en fördjupadbeskrivning av de offensiva metoderna samt en redovisning av FMinriktning i ett tioĂ„rigt perspektiv, utgör uppsatsens empiriska underlag.Avslutningsvis vĂ€rderas uppsatsens slutsatser relativtmanöverkrigföringens grundprinciper och en hypotes formuleras..

 Avregleringen av Sveriges jÀrnvÀg ledde till att Statens JÀrnvÀgar delades upp i olika företag, SJ AB bildades som har i uppgift att bedriva lönsam persontrafik. Avregleringen har haft en stor pÄverkan pÄ hur SJ bedriver sin verksamhet idag samt lett till att komplicerade ÀgarförhÄllanden har uppstÄtt i Hagalund. Hagalund Àr SJ?s största depÄanlÀggning för underhÄll av fordon.I samrÄd med SJ?s Division Fordon och Divisionen för Planering och Trafikledning har vi fÄtt i uppdrag att undersöka hur SJ pÄverkas om de införskaffar en depÄ i egen regi. Vi har valt att undersöka SJ ur ett vÀrdekedjeperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt analysera och beskriva lÀrares och elevers uppfattning om syften och mÄl med svenskundervisningen. Jag ville Àven se om det föreligger nÄgon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lÀrarens tanke med syfte och mÄl. Uppsatsen visar pÄ en komplexitet i lÀraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mÄl?.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. MÄlet Àr att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sÀnka sjukvÄrdkostnader samt öka patientsÀkerhet och kvalité i vÄrden.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror pÄ en trög anvÀndning av nya informationssystem som varken Àr kompatibla eller lÀtt att anvÀnda, samt att verksamhetsomrÄdena inte har lyckats Äteranpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsomrÄdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög anvÀndning av systemet pÄ grund av att man inte lyckats Äteranpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.