Should new buildings blend in or contrast from the older buildings around? Could contrasts even emphasize different characters? This report is a discussion on that theme. IŽve studied different architects wiev on the question and studied different of examples of where new buildings contrast to the context in a successful way. In part two IŽve done a proposal on a new housing settlement next to Hammarbyhöjden in Stockholm. The new buildings contrast to the existing and the aim is to emphasize the characters in Hammarbyhöjden as well as in the new structure.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att skapa en nulÀgesanalys över mÄlvaktstrÀningen för pojkar mellan14-16 Är inom Stockholms elitfotbollslag.Hur ser strukturen för trÀningarna ut, samt hur förhÄller sig mÄlvaktstrÀningarna i tid och antal till lagtrÀningarna? Jobbar trÀnarna med planering inför sÀsong och enskilda trÀningar och hur Àr de konstruerade? Hur ser utbildningsnivÄn ut bland mÄlvaktstrÀnarna inom Stockholms elitfotbollslag i Äldrarna 14Är-16Är? Finns det en utbildningsplan för mÄlvakterna i Äldrarna 14Är-16Är inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ undersökning genom enkÀtförfarande, samt en enskild intervju. EnkÀten skickades ut till 32st valda trÀnare pÄ elitnivÄ inom Stockholm. Flera lag har samma mÄlvaktstrÀnare. Intervjun genomfördes pÄ en av Stockholms mest meriterade mÄlvaktstrÀnare.

Denna uppsats Àr ett examensarbete i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde.Rapporten redogör för utvecklingen av en hundgrind som Àr anpassad för hemmabruk. Syftet med projektet har varit att ta fram en estetiskt tilltalande produkt som Àr anpassad efterkundens behov.Projektet har genomförts i fyra faser; planering och förtydligande av uppdrag, konceptuell design, konceptutveckling samt detaljdesign. I samtliga faser har olika miljöaspekter vÀvts in, för att den fÀrdiga produkten skall utgöra minimal miljöpÄverkan. Miljöfokus har i förstahand integrerats i projektet i form av livscykelanalyser och en checklista för hÄllbar utveckling.Resultatet av projektet Àr en grind som till största del utgörs av perforerad aluminiumplÄt. Grinden Àr flexibel till bredden sÄ att den gÄr att fÀsta i de flesta standarddörrkarmar..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det Àr i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien Àr kvalitativ och genomfördes pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Stockholm genom bÄde observationer av verksamheten och intervjuer med tvÄ förskollÀrare. Fokus har legat pÄ observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förstÄelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.

skogsföretagens lÄngsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen frÄn strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för lÄngsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras pÄ ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar ÄtgÀrderna slutavverkning och gallring.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

Idag pratas det vĂ€ldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att nĂ„gon ska se oss för att vi ska kĂ€nna oss trygga. DĂ€rför ökar bestĂ„ndet av t ex. övervakningskameror.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Denna studie Àr en fallstudie som behandlar telekomföretaget Relacoms arbete med att gÄ frÄn ett affÀrssystem till ett annat. Vi har med hjÀlp av intervjuer och flera enkÀtundersökningar bland personal samt diskussion med företagets ledning erhÄllit relevant fakta. Den planering och de processer som företaget anvÀnts sig av har dokumenterats och analyserat med hjÀlp av teorier hÀmtade frÄn diverse akademiska skrifter inom omrÄdet. Vi avslutar vÄr studie med en slutsats dÀr vi presenterar vÄrt resultat samt en rekommendation till Relacom som behandlar fortsÀttningen av övergÄngsarbetet. VÄrt resultat av Relacoms tillvÀgagÄngssÀtt vid byte av affÀrssystem Àr att ledningen skötte sig vÀl, men vissa kommunikationsbrister uppstod..

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The proposals are very different in a topological sense but are in a configural sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and planners of what effect urban design proposals will have..

SÀvar bibliotek ska införa meröppet, och denna studie har undersökt hur man bör gÄ tillvÀga. Intervjuer utfördes via telefon och e-mail till andra meröppna bibliotek, och en fokusgrupp utfördes med besökare och personal vid SÀvar bibliotek. Vi undersökte Àven relevant litteratur för att hitta hur sjÀlva miljön i biblioteket ska se ut. Vi kom fram till att det Àr viktigt att information om förÀndringarna kommer ut till besökarna. Det Àr ocksÄ viktigt att biblioteket ska vara en social miljö, sÄ det Àr viktigt att arrangera det sÄ att det uppmuntrar till social interaktion..

Rapporten behandlar upprÀttandet av rollbeskrivningar för STOMT-T, SAS Technical Services avdelning för planering av ?Line Maintenance? (underhÄll som utförs under nattstopp, för att erhÄlla flygvÀrdighet).Arbetet syftar till att effektivisera verksamheten inom STOMT-T. Rollbeskrivningarna Àr Àven tilltÀnkta som hjÀlpmedel dÄ ett nytt datasystem tas i bruk.Under arbetets gÄng har intervjuer med personalen pÄ STOMT-T genomförts. Materialet har sedan analyserats i samarbete med ledningen och legat som grund för framtagna rollbeskrivningar.Arbetet resulterade i upprÀttade befattningsbeskrivningar för samtliga roller inom STOMT-T. För att möjliggöra mÀtning av effektivitet och prestation har nyckeltal inkluderats.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..