I dagens lÀge saknas en sammanstÀllning av hur servervirtualisering Àr implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har dÀrför, genom en enkÀtundersökning, besvarat frÄgestÀllningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering Àr vÀl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom vÀldigt lika mellan dessa organisationer.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevÄrd Àr ett prioriterat omrÄde, sÄ vÀl i Göteborg som i resten av Sverige. Det Àr viktigt att detta arbete bygger pÄ bÀsta tillgÀngliga kunskap, dÀrför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom omrÄdet. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom omrÄdet bÄde i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man mÄste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjÀnst som följer de övergripande mÄlen och vÀrderingarna inom SoL (SocialtjÀnstlagen)..

JÀmstÀlldhet Àr ett vitt begrepp vilket kan göra det svÄrt att tillÀmpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare nÀr detta vida begrepp ska ge konkret vÀgledning i den direkta fysiska planeringen, alltsÄ nÀr det stÀlls krav pÄ nÄgot som Àr sÄ brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. SÀrskilt nÀr det inte heller explicit finns nÄgot stöd i plan- och bygglagen. UtifrÄn detta Àr det intressant att undersöka hur kommuner anvÀnder begreppet jÀmstÀlldhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstÄs inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen Àr att studera om och hur begreppet jÀmstÀlldhet anvÀnds i kommunala översiktsplaner. Vidare Àr syftet att undersöka om det gÄr att finna diskurser om jÀmstÀlldhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jÀmstÀlldhet.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen utgÄr frÄn och ska besvara Àr följande:Hur anvÀnds jÀmstÀlldhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang anvÀnds jÀmstÀlldhet? Inom vilka Àmnen anser kommunerna att det Àr relevant att lyfta jÀmstÀlldhetsperspektivet?Vilka förestÀllningar om jÀmstÀlldhet förekommer? Hur förstÄs begreppet?För att besvara frÄgestÀllningarna har en diskursanalys genomförts.

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Bakgrund Svenska hushÄlls matsvinn uppskattades 2011 till 56 kg/person och Är. Matsvinn pÄverkar miljön i form av ökad vÀxthusgasbildning. Matsvinn medför ocksÄ ekonomiska förluster, som i Sverige uppskattats till mellan 3600-5300 kr/Är per hushÄll.Syfte Syftet med studien var att, mot utvalda bakgrundsfaktorer, undersöka instÀllningen till matsvinn hos personer över 18 Är, samt vad de anser att de sjÀlva gör för att minska sitt matsvinn. Vidare belysa vilka ÄtgÀrder de anser skulle kunna vidtas för att minska matsvinn i framtiden.Metod En kvantitativ tvÀrsnittsstudie genomfördes med hjÀlp av webbenkÀt. Data analyserades i programvaran SPSS 21.0 och signifikansnivÄn sattes till P = <0,05.

Följande studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspÄ PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet Àr att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger pÄ diskursteori, som Àr en diskursanalytisk inriktning som anvÀndsför att studera sprÄk och text. Analysen utgÄr frÄn ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhÄllande till andra tecken. VÄrt analytiska fokus ligger pÄ hur en diskurs konstrueras, pÄvad som stÀngs ute och hur detta sker genom sprÄket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt Àn den som generellt sprids genom populÀrprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta Àr en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att pÄverka markanvÀndningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhÄllande till ursprunglig vision frÄn initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka pÄ och styra planprocessen samt lÀnsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktÀr i Linköping, VÀstervik och Göteborg. Med en teoretisk utgÄngspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsÀtter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. PÄ sÄ vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstÄr, hur de kommit till uttryck och hur de pÄverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget gÄr det att dra slutsatsen att plankontroverser Àr svÄra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrÄgor har i de studerade fallen kantats av bland annat vÀrderingar och viljeyttringar utifrÄn olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

 Jönköpings styrkelyftarklubb Àr en liten organisation som behöver ett snabbare sÀtt att hantera sin bokföring.Syftet med detta arbete Àr att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för anvÀndning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som Àr lÀmpligast för uppgiften utifrÄn de krav som finns.OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg anvÀnds. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta Àmnen för detta projekt. Den första delen innehÄller information om öppen kÀllkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptsprÄket: php. Den andra delen fokuserar pÄ databaser, och gÄr frÄn generella designteorier till anvÀndningen av MySQL och sÀkerhetsproblem.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostÀder, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar samhÀllsstrukturen. Arbetet syftar Àven till att ÄskÄdliggöra de regleringar och historiska hÀndelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser Àven att ta upp olika tillvÀgagÄngssÀtt att nÀrma sig funktionsintegreringen pÄ och innehÄller Àven ett exempel frÄn Danmark dÀr de försökt ta ett steg nÀrmare blandstaden..

Höglagret pÄ Chassiverkstaden i SödertÀlje Àr i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under vÄren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. HÀr sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med lÄg tillgÀnglighet dÀr kunskap om helheten saknas. Detta innebÀr att möjlighet till felsökning vid driftstopp Àr begrÀnsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret berÀknades kostnaden att uppgÄ till nÀrmare 11 Mkr.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna pÄ undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det ocksÄ finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att fÄr en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invÄnare, turism och företagsetableringar.