I april 2009 upptÀcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krÀvde sÀrskilda krishanteringsÄtgÀrder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen stÀllde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gÀllande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrÄn erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.

Det hÀr examensarbetet bygger vidare pÄ vÄrt tidigare projektarbete. I det tidigare projektarbetet etablerade vi oss som produktionsgruppen ?3Kproject?, dÀr vÄr största ambition var att nÄ ut med egenproducerad musik till allmÀnheten frÀmst via DJ:s och Internet. Nu har vi valt att bygga vidare pÄ det arbetet och gÄ ett steg lÀngre, en ny inriktning med en ny frÄgestÀllning. FrÄgestÀllningen lyder: * Hur ser utvecklingsprocessen för en fanbase ut? Via momenten produktion, promotion, marknadsföring och distribution tÀnker vi oss söka svar pÄ den frÄgan.

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och bestÄndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Begreppet hÄllbar utveckling har vÀxt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet Àr mycket brett och diskuteras runt om i vÀrlden. Diskussionen om hur samhÀllet ska uppnÄ en hÄllbar utveckling har pÄverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hÄllbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det Àr bland annat viktigt att det finns förutsÀttningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gÄng- och cykeltrafiknÀt.

In a condominium with two-apartment buildings, lies an area, formerly used as a playground, nowadays wasted and abandoned. The owner wanted to embellish the place and get a new use for it, preferably as a gathering- and feast-place. The work is described with focus on the construction with describing pictures and sketches. The production of the sketches is not reported more than that they are attached at the end of the paper. The practical work is done and documented.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

De svenska stÀderna har genomgÄtt en omvandling gÀllande synen pÄ kollektivtrafik. För hundra Är sedan var spÄrvÀgen det vanligaste kollektiva fÀrdsÀttet. Sedan dess har stÀderna genomgÄtt stora förÀndringar men det intressanta Àr att allt fler stÀder vÀljer att gÄ tillbaka till spÄrvÀgstrafik. Detta fenomen ville jag undersöka lite nÀrmare och resultatet Àr dettta kandidatarbete med Malmö som föremÄl för fallstudien.

I dagens samhÀlle Àr miljöfrÄgor i allra högsta grad aktuella och dÀrför nÄgot som anammats av företag som för nÄgra Är sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhÄllanden. En studie som nÀringsdepartementet utfört pÄ statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag Àr, till skillnad frÄn privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför nÄgra egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning Àr en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik Àr frikopplade frÄn företagens miljöarbete.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie..

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som föresprÄkar barn och ungas rÀttighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser stÄr inför i frÄgan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstÄ dagens förutsÀttningar sÄ mÄste man förstÄ de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhÀllet har pÄ barn som medborgare och aktörer i vÄr fysiska planering. Genom en djupgÄende litteraturstudie lÀggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna nÀr det gÀller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring Àmnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och pÄverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och frÀmst med fokus pÄ ratificeringen av FN:s barnkonvention som föresprÄkar barn som egna individer kapabla att agera i frÄgor som berör dem och dess nÀrmiljö.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka i vilken mÄn leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska nÀringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. FrÄgestÀllningar till nÀringsberÀkningen: Hur ser energi- och nÀringsinnehÄllet i skolmat ut i förhÄllande till SNR? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i energi- och nÀringsinnehÄll i förhÄllande till SNR? FrÄgestÀllningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan pÄverka nÀringsinnehÄllet i skolmaten? Finns skillnader, och i sÄ fall vilka, i hur leverantörerna resonerar?MetodDe metoder som anvÀnts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en nÀringsberÀkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos tvÄ leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. NÀringsberÀkningen har gjorts utifrÄn recept som anvÀnts under en exempelvecka vardera som vi fÄtt ta del av frÄn leverantörerna.

Inledning: Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över DjurÀngen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för sÀkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om tvÄ studenter. Analysen grundar sig pÄ fördjupade studier inom olika ÀmnesomrÄden, vilka presenteras i sÄrbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nÀmnda kapitel. Texten för varje ÀmnesomrÄden Àr baserad pÄ litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina HÄkansson har sammanstÀllt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för rÀddningstjÀnst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Syfte: Att undersöka huruvida outsourcing anvÀnds som enpausknapp för att skjuta upp problemet och i framtidenta stÀllning till funktionens vara eller icke vara inomföretaget samt studera vad som görs under tidenfunktionen Àr outsourcad och om detta möjliggörinsourcing för företaget. Slutsats:Ett mönster infinnes i de tidiga stadierna av outsourcing. Ett uttalat beslut eller planering förinsourcing Àr sÀllsynt. Företagen anvÀnder olikatillvÀgagÄngssÀtt angÄende förberedande för eneventuell insourcing..