Detta examensarbete Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Stockholmsregionen vÀxer kraftigt. Bostadsköerna i StockholmsomrÄdet Àr lÄnga och Solna, med sitt goda lÀge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med bÄde tunnelbana, pendeltÄg, bussar och snart Àven tvÀrbana Àr populÀrt. Inom 20 Är berÀknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostÀder i den takten Àr en stor utmaning.

Detta Àr ett examensarbete skrivet i samarbete med Skanska GrundlÀggning Syd med syftet att utreda hur deras planeringsarbete ser ut idag och vad som eventuellt kan göras bÀttre.Ett tidigare examensarbete har skrivits pÄ avdelningen som undersökte produktiviteten ute pÄ arbetsplatserna. I detta arbete var slutsatsen att produktionen stod still ca 40 % av arbetsdagen pÄ grund av problem med maskiner eller leveranser, onödiga förflyttningar och att andra entreprenörer stod i vÀgen med mera. MÄlet med mitt arbete har varit att bygga vidare pÄ detta och se om bÀttre planering kan bidra till att minska olika typer av produktionsstörningar.Underlaget till rapporten bestÄr av observationsstudier dÀr arbetet pÄ tre olika arbetsplatser följts samt av intervjuer med arbetsledare och andra personer som varit delaktiga i planeringsprocessen. DÀr noterades att en noggrann planering inte alltid görs, trots att det ofta finns krav pÄ detta frÄn bestÀllaren. Tecken pÄ detta syns bland annat pÄ tidplanen och arbetsplatsdispositionsplanen som ofta Àr alltför odetaljerade.

Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) Ă€r ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi pĂ„ KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebĂ€r att vĂ€rdera erfarenheter och metoder för kustzons planering dĂ€r olika intressekonflikter finns kring sĂ„vĂ€l ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedlĂ€ggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden Ă€r den största oljedepĂ„n i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmĂ€ktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till Ă„r 2011.

StÀder runt om i vÀrlden Àr i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar pÄ att skapa tÀta stÀder som breder ut sig pÄ oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt fÀrre tillgÀngliga grönomrÄden i stÀderna, samtidigt som dessa omrÄden Àr viktigare Àn nÄgonsin. DÀrför Àr det Àn viktigare att skapa ett grönt rekreationsomrÄde i direkt anslutning till bostaden. En god och vÀlfungerande gÄrdsmiljö krÀver en del omtanke och planering.

 Titel:                           VaŽdÄ finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur pÄverkas konsumenterna av finanskrisen vad gÀller inköp av dagligvaror och sÀllanköpsvaror? Syfte: VÄrt huvudsyfte Àr att studera hur konsumenternas konsumtion har förÀndrats i form av bÀttre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar pÄ grund av finanskrisen och den rÄdande lÄgkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrÄn konsumenternas perspektiv dÄ vi vill fÄ en bred bild av hur konsumenterna upplever sig pÄverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkÀter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillÀmpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgÄr frÄn en redan befintlig teori och utifrÄn den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss pÄ teorier som berör konsumentbeteende pÄ ett eller annat sÀtt.

Ämnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns om tillgĂ€nglighet och hur samhĂ€lleliga strukturer pĂ„verkar arbetet med att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frĂ„gor har stĂ€llts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgĂ€ngligheten i samhĂ€llet och vilken roll har andra aktörer i samhĂ€llet för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer pĂ„verkar den fysiska planeringens förmĂ„ga att hantera tillgĂ€nglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgĂ€nglighet. Den egna undersökningen baserar sig pĂ„ empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehĂ„llsanalysen Ă€r utförd pĂ„ tre politiska dokument, varav tvĂ„ av dem utgĂ„r frĂ„n funktionshinderspolitiken, medan det tredje Ă€r förarbetet till Plan- och bygglagen (2010:900) och har dĂ€rför en tydligare anknytning till fysisk planering.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Planering Àr en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera pÄ den gemensamma stora frÄgan - det uthÄlliga samhÀllet. Vad Àr det och hur ska vi förÀndra vÄr bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frÄgor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan Àr starkt.  Planerare och arkitekter Àr nyckelpersoner i denna förÀndringsprocess och mÄste illustrera detta steg med djÀrva förslag baserade pÄ genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

Helsingborgs kommun fĂ„r ett nytt tĂ„gstopp lĂ€ngs med VĂ€stkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort dĂ€r befolkningsunderlaget Ă€r stort nog för detta. Orten har fĂ„tt arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrĂ„gas i Veges lĂ€ge Ă€r tomter för fribyggen och gruppbyggda smĂ„hus. De uttrycker en farhĂ„ga för att Vege skall komma att bli en sovstad dĂ€r bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att det efter modernismen skedde en förĂ€ndring i svensk planering. FrĂ„n att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med vĂ€lfĂ€rd Ă„t alla till att prĂ€glas av individualism och marknadsanpassning. Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att prĂ€glas av marknadens villkor dĂ€r kommunen mera Ă€r en förhandlingspart.