Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag. Hela analys- och designprocessen genomförs i en verklig stadsmiljö: omrÄdet kring Kungsplan i centrala Karlskrona.

Den hÀr uppsatsen Àr ett kandidatarbete pÄ Programmet för Fysisk planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillÀmpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av omrÄden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hÄllbarhet, tÀthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp Àr centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen gÄr igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Åtta anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada intervjuades utifrĂ„n studiens syfte med ett flertal frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Ă€r annorlunda?, ?Aktiviteterna Ă€r förĂ€ndrade bĂ„de positivt och negativt? och ?Mer planering krĂ€vs. Resultatet visade att anhöriga pĂ„verkades pĂ„ mĂ„nga olika plan.

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare förhÄller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄngspunkt i hur grundskollÀrare planerar och hur de tÀnker delge eleverna teknikÀmnets syfte och mÄl. Tre tillvÀgagÄngssÀtt vid planeringsarbetet samt tvÄ sÀtt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsomrÄde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsomrÄdet kan ocksÄ starta med att vÀcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..

Efter bilens ökande dominans i gaturummet gÄr trenden idag Ät att ge andra trafikslag mer plats, dÀr ibland gÄngtrafikanter. Olika strategier finns för att skapa gaturum pÄ de gÄendes villkor, ett vÀxande koncept i Europa Àr shared space.Detta arbete sker i syfte att analysera planering för gÄngtrafikanter i gaturummet. TvÄ fallstudier har genomförts, en pÄ Skvallertorget i Norrköping och en pÄ Götgatsbacken i Stockholm. Arbetet undersöker hur planeringen skett i de tvÄ fallen, om ÄtgÀrderna höjt attraktiviteten och sÀkerheten pÄ platserna och Àven hur gÄngtrafikanterna dÀr upplever det.För de bÄda fallstudierna har planerare intervjuats och kortfrÄgeintervjuer har skett med gÄngtrafikanter pÄ respektive plats. Dessutom har egna observationer gjorts.Skvallertorget, en torgliknande korsning i Norrköping, Àr ett av Sveriges mest kÀnda exempel pÄ shared space.Götgatsbacken, en populÀr gÄgata i Stockholm har flera funktioner bÄde som shoppingstrÄk och cykelstrÄk för cykelpendlare.