Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

En vÀl genomförd planering genomsyrar ett helt byggprojekt, redan frÄn anbud till överlÀmnande och ger den bÀsta förutsÀttningen att fÄ ett lyckat sÄdant. Syftet med all planering Àr att vÀlja och tillÀmpa bra arbetsmetoder, hjÀlpmedel och utrustning, minimera slöseri av olika sorter samt göra materialhantering enkel och direkt, dessa parametrar bidrar till att öka effektiviteten pÄ ett projekt oavsett art. Med bra planering kan icke-vÀrdeskapande aktiviteter reduceras vilket ger ett mervÀrde för kunden. Det bÀsta ett företag kan erbjuda en kund Àr kvalitet, produkten kan aldrig bli förstklassig om producenten inte vet vad kunden vill ha. Detta arbete studerar effektivisering, uppbyggt dels av en teoridel, dels av en fallstudie.

Dagens samhÀlle Àr helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport pÄ persontransporter. Ytterligare preciserat sÄ handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar pÄ detta. Rapporten Àr en jÀmförande fallstudie och har som mÄl att belysa hur olika kommuner motiverar nÀr en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i nÄgra av de problem och förutsÀttningar som finns inom Àmnet.

Detta arbete har tagit fokus pÄ en Ànnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nÀmligen nÄgot som hÀr kallas ?konsultplanering?, det vill sÀga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrÀnsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksÄ ingÄr i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Ett samrÄdsförslag till fördjupning av Borgholm och MörbylÄnga kommuners översiktsplaner för orterna RÀlla och Stora Rör..

Avsikten med uppsatsen Àr att studera och analysera hur planerare ser pÄ sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebÀr i det hÀr fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samrÄd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen Àr att forskningen visar att planerarna Àr osÀkra till hur de ska anvÀnda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan frÄga Àr det sÄ stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har faststÀllt att medborgarinflytande Àr en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna Àr osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Det hĂ€r examensarbetet handlar om planering, simulering och jĂ€mförelse av kraftförsörjning till laddparker för elbilar för olika behov. Det har medfört att göra kompletta planeringar av laddparker i olika miljöer och med olika förutsĂ€ttningar.Olika skrifter frĂ„n IEC, IEEE, Svenska elektriska kommissionen, studentlitteratur, muntliga kĂ€llor och internet har anvĂ€nts för att projektera laddparkerna. Detta för att sĂ€kerstĂ€lla att de uppfyller de grundlĂ€ggande kraven.Kablarna har dimensionerats med hĂ€nsyn pĂ„ belastningsförmĂ„ga, kortslutningstĂ„lighet och utlösningsvillkor. Det har antagits att en effektbrytare och jordfelsbrytare kommer att anvĂ€ndas för att skydda mot överlast, överströmmar, och jordfelströmmar.Fyra olika miljöer med antagna förutsĂ€ttningar har simulerats med hjĂ€lp av ett mjukvara för att bestĂ€mma den stationĂ€ra belastningsprofilen.SpĂ€nningsfall, effektförluster och reaktiv effekt har studerats dĂ€r resultaten har visat att dessa lĂ„g inom de rekommenderade nivĂ„erna. Osymmetri har ocksĂ„ studerats dĂ€r det visar sig att hĂ€nsyn bör tas med enfasiga laddstolpar.Även harmoniska distorsioner har studerats med antagande om den vĂ€rsta scenario dĂ€r eventuella billiga laddstolpar anvĂ€nds.

GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion. VĂ€ster om GĂ€vle Strand finns tvĂ„ befintliga omrĂ„den som sjĂ€lvklart pĂ„verkas av Alderholmens förnyelse. Dessa Ă€r miljonprogramsomrĂ„det Öster och ett magasinsomrĂ„de som idag inte anvĂ€nds som bostĂ€der. Arbetet gĂ„r ut pĂ„ att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre omrĂ„dena och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer frĂ„n de befintliga omrĂ„dena till det nya. Analysen berör ocksĂ„ de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för GĂ€vle Strand men som inte kan Ă„terfinnas i de nĂ€rliggande omrĂ„dena.

Sveriges landsbygd har lÀnge prÀglats av följderna av enökande urbanisering. FörÀndringar i samhÀllet har blandannat gjort att jord- och skogsbruket har rationaliseratsoch mÀnniskorna har sökt sig till stÀderna för att finnaarbete och utbildning. Nu finns det dock tecken pÄ att trenden med landsbygdens avbefolkning har börjat vÀnda i och med att fokus har flyttats frÄn enbart produktion tillatt Àven inbegripa rekreation..

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Planeraren har ett yrke som kan vara svÄrt att beskriva och flera olika benÀmningar anvÀnds för samma profession. Rollen har förÀndrats och planeraren har gÄtt frÄn att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre ÄtrÄvÀrda konsekvenser och önskar dÀrmed kunna ge en sÄ rÀttvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör kÀlla för de artiklar som anvÀnds för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för SamhÀllsplanering och kan ses som planerarkÄrens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det rÄder enighet kring att planerarrollen förÀndrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och dÀrmed ocksÄ komplexiteten i processen.

Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Byggföretagen stÄr idag inför nya utmaningar pÄ en vÀxande marknad och med allt krÀsnare kunder som krÀver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero pÄ mÄnga saker. En orsak kan var undermÄlig eller ofullstÀndig planering och dÄ inte frÀmst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbÀttra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden frÄn anbud till överlÀmnande. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga hur totalplaneringen fungerar pÄ Skanska idag, samt att utifrÄn detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom vÀg och anlÀggning.