Politiska och ekonomiska svÀngningar samt geografiska förutsÀttningar prÀglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns rÀkning har planeringsprocessen under drygt femtio Är tillbaka skett utifrÄn ett antal plandokument, upprÀttade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur stÀderna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillvÀxt. Under 50- och 60-talen bredde stÀderna ut sig för att kunna erbjuda fler och bÀttre bostÀder under devisen ?vÀlfÀrd Ät alla?.

Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna lÀngs gatan. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplanelÀggning med enskilt huvudmannaskap för allmÀnna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestÀmmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket anvÀnds enskilt huvudmannaskap mycket oftare Àn vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmÀnna kostnader lÀggs över pÄ fastighetsÀgarna. Denna problematik har vÀckt vÄrt intresse för Àmnet.En litteraturstudie har gjorts av AnlÀggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus pÄ enskilt huvudmannaskap.

Detta kandidatarbete syftar till att belysa nÄgra av de problem som uppstÄr vid omvandling av centralt belÀgna industriomrÄden. Fokus ligger pÄ de problem som uppstÄr nÀr ett industriomrÄde som fortfarande Àr aktivt stÄr inför en omvandling och hur det pÄverkar de företag som Àr verksamma i omrÄdet. Problematiken diskuteras utifrÄn en fallstudie i SlakthusomrÄdet i Södra Stockholm som idag Àr föremÄl för Stockholms stads planering som en del i en större framtida stadsdel ? Söderstaden. Undersökningen genomförs genom studier av Stockholms stads plandokument som berör SlakthusomrÄdets utveckling, intervjuer med nyckelpersoner samt studier av genomförda inventeringar och undersökningar i SlakthusomrÄdet.

BakgrundDet optimala för barns lÀrande Àr att de fÄr vistas i den miljön som lÀmpar sig bÀst för ÀndamÄlet. Barn skapar kunskap och lÀr genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsÀttningar för barns lÀrande mÄste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det Àr de vill att barnen ska lÀra. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lÀra sig utifrÄn sina erfarenheter. LÀrandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska strĂ€va Ă„t samma hĂ„ll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete Ă€r samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vĂ„r studie har visat att det Ă€r viktigt att fokusera pĂ„ företagets, eller projektets, interna styrkor, sĂ„som kommunikation och planering för att lĂ€ttare kunna hantera de externa faktorerna som inte Ă€r pĂ„verkningsbara i samma utstrĂ€ckning som de interna.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

Ofta sker planeringsarbete i en tvÄdimensionell miljö, dÀr man gÄr miste om bÄde djup och nÀrvarokÀnsla. DÀrför Àr det intressant att undersöka ifall möjligheten att sjÀlv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjÀlp av virtual reality-teknik har nÄgot vÀrde för planeringsprocessen, dÀr utstÀllningsansvariga pÄ museer Àr mÄlgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpÄ anvÀndaren sjÀlv kan ?kliva in i? en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar pÄ huvudrörelser, tangentbord och mus.

För att utröna vad gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap tycker om sina lÀroböcker, samt hur de anvÀnds i undervisningen utfördes intervjuer med lÀrare. LÀrarna arbetade pÄ tvÄ olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de anvÀnder sig av lÀroboken i undervisningen och vad de tycker Àr viktigt att lÀra ut. HÀlften av lÀrarna var positiva till de lÀroböcker som anvÀnds i undervisningen. De som var negativa till lÀroböcker ansÄg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Kanban Àr en agil metod som hÀrstammar frÄn den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar pÄ att fÄ ett flöde med sÄ kort ledtid som möjligt. Det ska vara lÀtt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan nÄgot nytt arbete pÄbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lÀtt att anvÀnda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ om Kanban-metoden verkligen Àr en bra metod att anvÀnda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information.

Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa i BorlÀnge.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare. Men Àven för samhÀllet TorsÄs fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, strÄk och boenden som kan prÀglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hÄllbara samhÀllet kommunen vill skapa. Att i framtiden förbÀttra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter Àr en mycket stor utmaning. I mÄnga aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan de tvÄ nationella miljökvalitetsmÄlen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i SkÄne. SkÄne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillvÀxt större Àn resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör SkÄneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tÀtort. Fallstudien bestÄr av planeringsförutsÀttningar dÀr kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvÀrdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tÀtort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de tvÄ miljökvalitetsmÄlen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling nÀr det gÀller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. TÀt fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hÀnsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktÀr, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtÀtning och frÄgan om en större arena för planering av hushÄllning med jordbruksmark behövs..