Det hĂ€r examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av Visualiseringscentrum i UmeĂ„. Syftet med studien har framför allt varit att fĂ„ svar pĂ„ tre frĂ„gor: • Finns det intresse och behov av att anvĂ€nda 3D visualisering vid kommunal planering och vĂ€gprojektering? • Finns det nĂ„gon teknik som, om det finns intresse och behov, kan anvĂ€ndas för att tillgodose de behoven? • Finns det nĂ„gra andra branscher dĂ€r 3D visualisering skulle vara intressant att anvĂ€nda? För att fĂ„ svar pĂ„ den första frĂ„gan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner pĂ„ stadsbyggnadskontor, VĂ€gverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tĂ€nkbara tillĂ€mpningar för 3D visualisering. Ett tĂ€nkbart anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vĂ€gar eller byggnader.

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.

AbstractSahlin, Marcus (2011) Kommunens omvÀrld ? En kontextualisering av omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys i en kommun[Surroundings of a municipality? A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality]Avancerad nivÄ, masteruppsats, examensarbete i SamhÀllsplanering 30 hp.Handledare: Urban NordinSprÄk: SvenskaOmvÀrlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vÄr vÀrld mindre. Kommuner kan ta hjÀlp av omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys för att lÀttare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen Àr att, med hjÀlp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys. Avsikten Àr Àven att förklara vad omvÀrldsbevakning och omvÀrldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation pÄ kommunens ?marknad?.

Denna studie Àmnar att förstÄ hur ljud upplevs men ocksÄ hur ljud kan tillÀmpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: MÀnniskan pÄverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse fÄr inte, trots goda metoder att tillgÄ, tillrÀckligt med uppmÀrksamhet i förhÄllande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande Àr studiens mÄl att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillÀmpas i landskapet med syfte att personligen fÄ mer kunskap inom Àmnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmÀnheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur pÄverkas mÀnniskan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier ÄskÄdliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur lÀnge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslÄs ett mer offensivt förhÄllande till ljud, att ljud bör utvÀrderas utifrÄn kvalitativa aspekter. Men ljudmediet Àr komplext, för att förstÄ hur mÀnniskor pÄverkas av ljud utgÄr denna studie frÄn forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan pÄverka mÀnniskor bÄda negativt och positivt. Men ocksÄ forskning som behandlar hur mÀnniskor avlÀser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att mÀnniskan har en förmÄga att selektera ljudinformation beroende pÄ lyssnarperception. DÀrför Àr denna inriktning nödvÀndig, att planerare och arkitekter inte fokuserar pÄ att diagnostisera de goda kvalitéerna, istÀllet ligger fokus pÄ hur mÀnniskan kan skyddas frÄn ljud. I denna studie förtydligas detta förhÄllningsÀtt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillÀgg och hur detta kan anvÀndas som designprincip. Metoden kan anvÀndas som ljudmaskering vilket innebÀr att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmÄn av en annan ljudkÀlla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar vÀl hur ljud kan tillÀmpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets pÄverkan och hur mÀnniskor tolkar ljud finns att tillgÄ men kunskap om detta Àr undermÄlig bÄde bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. DÀrför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan Àven bero pÄ ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck pÄ samma sÀtt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmÀnheten innebÀr att ljudmediet bör bli mer tillgÀngligt med fler praktiska förebilder som tillÄts att göra ansprÄk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hÄllbara stÀder..

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhÀllet?. Detta innebÀr att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svÄra pÄfrestningar pÄ sam-hÀllet i fred. Denna uppsats utvÀrderar  implementeringen  av denna uppgift pÄ den lokala nivÄn inom totalförsvaret pÄ Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och LÀnsstyrelsen Gotland, frÄn tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras pÄ Evert Vedungs ?Ättapunktsprogram? dÀr jag i min utvÀrdering valt sex av dessa punkter.

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Kinnarps AB Àr ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har mÄnga produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela vÀrlden. De normala leveranstiderna Àr tvÄ till fyra veckor men för nÀrvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlÀngts dÄ efterfrÄgan gÄtt upp kraftigt.Produktionen prÀglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebÀr att den lÄngsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrÄgeinformation som finns tillgÀnglig Àr svÄr att tillÀmpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjÀlp av mer utvecklade prognoser Àr förhoppningen att bÀttre kunna hantera efterfrÄgevariationer sÄ som sÀsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbÀttringsomrÄden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie pÄ Kinnarps AB.

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat RÀtt Metod, med det primÀra mÄlet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis ocksÄ kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbÀttring av arbetsmiljön. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ huruvida RÀtt Metod har lett till förÀndrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och pÄ vilket sÀtt det yttrar sig. Vi undersökte Äsikterna hos Ätta maskinförare och tvÄ produktionsledare med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Under vÄren 2009 blev UmeÄ kommun intresserade av att göra en utvÀrdering av bostadsomrÄdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvÀrdera det befintliga bostadsomrÄdet Tomtebo för att kunna lÀra av detta, och pÄ sÀtt förbÀttra framtida utveckling av bostadsomrÄdet.Syftet med arbetet och utvÀrderingen Àr alltsÄ att den ska ligga till grund för en förbÀttring av samhÀllsutvecklingen i UmeÄ kommun. Arbetet Àr begrÀnsat till att endast handla om Tomtebo i UmeÄ kommun, och genom hela arbetet har svar pÄ frÄgan ?Hur har UmeÄ kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? efterstrÀvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkÀtformulÀr som skickades ut till Tomtebos invÄnare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulÀr.

Aktionsforskningens syfte Àr att öka elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sÀllan tillÄts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och dÀrmed saknar förstÄelse för dess syfte och innehÄll. Studien prÀglas av ett relationellt perspektiv i strÀvan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lÀrande. I Àmnet idrott och hÀlsa beskrivs att förutsÀttningar för detta mÄnga gÄnger saknas.

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

Syftet med studien var att undersöka strÄklÀrares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kÀnde att jag under min utbildning pÄ Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva strÄklÀrare försökte jag fÄ svar pÄ hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lÀrare som jag talat med före min studie hade svÄrt att sÀtta ord pÄ deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken pÄ att grÀva djupare och se om jag genom mer utförliga frÄgor kunde fÄ svar kring detta.