Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den tÀta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Reumatoid artrit Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar mÄngaomrÄden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemÀstra sjukdomen anvÀnds olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger pÄ en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen krÀver att individen anpassar sig inom livets allaomrÄden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpÄverkas och anpassas för att individen ska kunna Ätertakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

Abstract: Utsagor gÀllande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier Àr den sÄ kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frÄgestÀllningar genom att analysera prognoser utifrÄn ett kommunalt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilken sammansÀttning, stÀllning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av mÀnniskor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det Àr primÀrt den deskriptiva metoden som tillÀmpas i uppsatsen.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Till följd av vÀxthusgasutslÀppen pÄgÄr en klimatförÀndring som successivt vÀrmer upp jorden och pÄverkar klimatet negativt. Energisektorn Àr en av de största kÀllorna till vÀxthusutslÀppen, frÀmst koldioxid genom förbrÀnning av fossila brÀnslen. För att uppnÄ ett hÄllbart energisystem mÄste energifrÄgan integreras i hela samhÀllet, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hÄllbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjÀlp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hÄllbar energiplanering utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkter som beskrivs i teoridelen.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Kommunikationen mellan lÀrare, elever och vÄrdnadshavare Àr en förutsÀttning för att arbetet pÄ en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lÀrare och vÄrdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjÀlpmedel för att underlÀtta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjÀlpmedel ? loggboken. Med loggbok menas hÀr en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Den hÀr uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den pÄverkar sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen Àr baserad pÄ Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? lÀnken mellan regionalt tillvÀxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de bÄda sektorerna idag Àr sÄ svagt Àr att det regionala tillvÀxtarbetet och frÀmst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svÄrare för de kommunala planerarna att omsÀtta utvecklingsprogrammen och dess innehÄll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgÄngspunkt i det konstaterandet Àr uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att anvÀnda sig av regionplanering enligt PBL för att stÀrka sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgÄr frÄn en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar tvÄ olika sÀtt att se pÄ och hantera regional utveckling.