VÄrt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse pÄ olika förskolor. Vi utgick frÄn en huvudfrÄga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehÄll och utformning? Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn tre underfrÄgor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vÄr studie att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Inför analysen av vÄrt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mÄl med utomhusvistelse efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998 sÄ har vi i vÄr kunskapsbakgrund anvÀnt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig pÄ utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998.

To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study.

Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhĂ€lsoarbetet?. Samverkan, dĂ€r handikapp- och patientorganisationer Ă€r delaktiga i planering av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd har varit aktuellt i mer Ă€n 35 Ă„r, man utvecklade former för handikapprĂ„d redan 1970. ÄndĂ„ finns det mycket lite empirisk forskning pĂ„ omrĂ„det. Syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhĂ„lla ett vidare perspektiv genom att jĂ€mföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer pĂ„verkar och vilka former finns för samverkan och hur stĂ€mmer dessa med existerande teorier? Arbetet Ă€r upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material frĂ„n Storbritannien, en dokumentanalys av material frĂ„n Stockholms lĂ€ns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild?? Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

En utmaning för interkommunal och multifunktionell landskapsplanering: Ett vattendrag i det SkÄnska landskapet En landskapsplanerare mÄste ta hÀnsyn till allt fler aspekter i sin planering. Planeringen ska bland annat baseras pÄ delaktighet av de inblandade, ta hÀnsyn till miljö, framtidens klimat och det allt större behovet av tÀtortsnÀra rekreationsomrÄden. Syftet med detta arbete Àr att, genom att titta pÄ SegeÄ se om ett vattendrag kan anvÀndas som rekreationsomrÄde som höjer de sociala vÀrdena för tÀtorterna. Allt fler flyttar till stÀderna vilket skapar behov av att bygga fler bostÀder samtidigt som de nationella miljömÄlen stÀller krav pÄ myllrande vÄtmarker, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap och mycket mer. StÀderna förtÀtas medan behovet av rekreationsytor blir allt mera pÄtagligt.

SammanfattningTitel: Företags anvÀndning av ÄrsbudgetNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiUtgivningsÄr: 2013-03Författare: Hoa Dang, Peter KarlssonHandledare: Arne FagerströmSyfte: Tidigare forskare har riktat kritik mot anvÀndningen av Ärsbudget i företag, de anser att Ärsbudget kan göra ett företag stelt och svÄrt att anpassa sig till omvÀrldsförÀndringar. DÀrför Àr syftet med den hÀr studien att förstÄ hur företag anvÀnder Ärsbudget och om företag kompletterar sin Ärsbudget för att förbÀttra företagets planering. Uppsatsens forskningsfrÄga Àr vilka fördelar och nackdelar som finns med Ärsbudget.Metod: Metoden vid utformningen av denna studie var att intervjua fyra fall, vilket gav data till empirin. Fyra olika företag ansÄgs tillrÀckligt för att fÄ en bÀttre förstÄelse hur anvÀndningen av Ärsbudgeten pÄverkas beroende pÄ vilka omstÀndigheter som föreligger i företaget. Data frÄn intervjuerna transkriberades och sedan analyserades likheter och olikheter i företagens hantering av Ärsbudget samt företagens vÀrderingar kring Ärsbudget.Resultat och slutsats: Empirin visade att tre av de fyra fallen anvÀnder Ärsbudget och fyra av fallen anvÀnder verktyg för att komplettera sin Ärsbudget.

De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.

As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig dÀrigenom att med sitt rÀttssystem och sin administration leva upp till dess vÀrden. Konventionen trÀdde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmÀnhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag frÄn 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 lÀnsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar Àr av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.

Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtÀta och binda samman centrum.OmrÄden knyts samman med ett genomgÄende grönstrÄk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.

Detta arbete har tagit fokus pĂ„ en Ă€nnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nĂ€mligen nĂ„got som hĂ€r kallas ?konsultplanering?, det vill sĂ€ga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksĂ„ ingĂ„r i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet Ă€r intressant eftersom det idag Ă€r vanligt i de flesta av Sveriges lĂ€n att kommunerna anvĂ€nder sig av konsulter. Studiens syfte Ă€r att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.