Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger pÄ det stora vÀgprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vÀgnÀt och bidra till att bÀttre knyta samman Stockholms norra och södra kÀrnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstÄs och synliggöras pÄ flera olika sÀtt och dÀrför studeras och anvÀnds flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men Àven Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger pÄ FalsterbonÀset och hade bÄda sin storhetstid under medeltiden, dÄ handel och fiske dominerade. Efter en nedgÄng vÀcktes intresset pÄ nytt för stÀderna under 1900-talet, dÄ antalet invÄnare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande smÄhusbebyggelse, Àgde rum. Under senare Är har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott pÄ att ett generationsskifte i boendet inte Àgt rum samt att det varit svÄrt att finna platser för nya bostÀder. Prognoser talar för att antalet invÄnare kommer att öka i kommunen, vilket stÀller krav pÄ utökad och blandad bebyggelse. Framöver förvÀntas klimat förÀndringar leda till bland annat stigande havsnivÄer, vilket fÄr konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen pÄ NÀset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslÄs en omgestaltning av Skanörs centrum, dÀr bostÀder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.

Syftet med studien Àr att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas Àven Ät hur man som förskollÀrare arbetar med frÀmjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som anvÀnts för att samla information Àr i form av en enkÀt samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkÀten och fyra av dessa stÀllde sedan upp pÄ intervjun. EnkÀten bestod av Ätta frÄgor och intervjun baserades pÄ svaren frÄn tre av enkÀtfrÄgorna.

BakgrundMÀnniskors trosförestÀllningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vÄrdsituation. Det finns omvÄrdnadsteoretiker som anser att det ocksÄ ingÄr i sjuksköterskans uppgift att hjÀlpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt fÄ utöva religion kan ses som en mÀnsklig rÀttighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vÄrden? Kan det vara sÄ att religiöst engagemang kan vara bra för hÀlsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosförestÀllningar kan pÄverka mÀnniskors hÀlsotillstÄnd samt beskriva vad detta kan innebÀra för mÀnniskor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelsksprÄkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste Ären.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hÀlsoaspekter och olika sjukdomstillstÄnd. I de nitton artiklarna gick det att utlÀsa trettiotvÄ olika resultat, dÄ andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick mÄnga studier fler Àn ett resultat.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.