PĂ„ 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började dĂ„ avverkas omrĂ„desvis med stora hyggen som följd. DĂ„ var det inga problem att planera stora, homogena omrĂ„den. Under de senaste Ă„ren har dock andelen skog över lĂ€gsta slutavverkningsĂ„lder sjunkit stadigt pĂ„ Holmen Skog. En lĂ€gre andel Ă€ldre skog ger en mindre urvalsmĂ€ngd vid avverkningsĂ„tgĂ€rder, vilket medför att det blir svĂ„rare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmĂ€ngden pĂ„ senare Ă„r minskat, och man tvingas idag planera gödsling Ă€ven pĂ„ mĂ„nga smĂ„ fristĂ„ende trakter för att nĂ„ upp till en efterstrĂ€vad Ă„rsmĂ€ngd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende pĂ„ dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebĂ€ra gĂ€llande drivning, gödsling och planering.

Examensarbetet utfördes vid Scanias forsknings- och utvecklingsenhet (R&D) i SödertÀlje under hösten 2008. Syftet med examensarbetet var att ge förslag pÄ hur resursplaneringen i produktutvecklingsprojekten kan förbÀttras vid Scanias linjeorganisation. Behovet av detta examensarbete uppstod dÄ utvecklingstiden av nya produkter upplevdes vara alltför lÄng. En omfattande kvalitativ studie genomfördes med hjÀlp av 48 intervjuer samt dokumentstudier. KartlÀggningen av hur Scanias R&D idag resursplanerar har skett frÀmst genom intervjuer med chefer i linjeorganisationen och projektledare.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier studera hur erfarenheter omsÀtts till förbÀttringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet sÄ att rÀtt kvalitet kan uppnÄs.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjÀlp av textanalys och intervjuer jÀmförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbÀttring för att uppnÄ rÀtt kvalitet pÄ förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsÀttningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rÀtt kvalitet men det finns brister i förutsÀttningarna för att systematiskt anvÀnda erfarenheter för att utvÀrdera, anpassa och förbÀttra kvaliteten pÄ insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta Àr att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter frÄn insats och förbandsverksamheten. Detta innebÀr ocksÄ att behovet av anpassning och förbÀttringar inte kan identifieras baserat pÄ ett brett underlag av erfarenheter frÄn verksamheten underifrÄn. Kopplingen mellan förbÀttring av kvalitet och planering Àr otydlig vilket innebÀr att förÀndringar av förbandsspecifikationer och mÄlsÀttningar inte Àr helt sÀkerstÀllt nÀr behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

Syftet med den hÀr studien har varit att granska hur lÀrare anvÀnder den nya lÀroplanen Lgr11 dÄ de planerat undervisningen. Jag har Àven tagit del av hur lÀrare arbetade dÄ Lpo94:s lÀroplan var gÀllande för att dÀrefter undersöka om lÀrare anvÀnder lÀroplanen i samma grad dÄ som nu. Med utgÄngspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrÄn annan litteratur och forskning, sÄ har en mindre kartlÀggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lÄgstandardiserade intervjufrÄgor anvÀnts. Det övergripande perspektivet Àr didaktiskt dÄ undersökningen syftat till att undersöka lÀrares anvÀndning av lÀroplan och faktorer som pÄverkat dem vid lektionsplaneringarna.

Avfall Àr ett vÀxande problem i vÀrlden och med ökat fokus pÄ hÄllbarhet har Ätervinning fÄtt en större roll i dagens samhÀlle. För att hantera Ätervinningen finns Ätervinningsstationer dÀr mycket av insamlingen av material sker. DessvÀrre fÄr planering av Ätervinningsstationer inte alltid tillrÀckligt med uppmÀrksamhet, vilket kan bero pÄ kunskaps- och/eller intressebrist i frÄgan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förvÀntas göra nÀr det handlar om Ätervinningsstationer och bistÄ med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrÄn de tre huvudinriktningarna pÄ arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnÀtskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsomrÄde.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.

Den svenska planprocessens effektivitet Àr ett problematiskt och omdiskuterat Àmne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgÄngspunkt. PÄ senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar Àr lean, en verksamhetsstrategi med ursprung frÄn Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med mÄlet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjÀlpinsatser. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillÀmpades pÄ resultaten och har sÄledes varit studiens teoretiska utgÄngspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte kÀnt fullt förtroende för socialarbetaren de trÀffade nÀr de sökte hjÀlp för sitt missbruk.