Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedÄtgÄende trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande förÀldrar kan uppmuntras att planera amning och förÀldraledighet innan barnet Àr fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex mÄnader. Genom en enkÀtstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan förÀldrars planering av amning, förÀldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex mÄnader och att vara förÀldraledig med sitt barn under de första sex mÄnaderna. Varken kvinnans Älder eller partnerns utbildningsnivÄ pÄverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex mÄnader hade minst universitetsutbildning.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sÀtt att förbÀttra teamworket och dÀrmed planeringsarbetet Àr att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen Àr visuell metodik. Metoden Àr relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung frÄn tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Bakgrund ? Att anva?nda sig av celebriteter i marknadsfo?rningssyfte har pa? den senaste tiden blivit en allt vanligare fo?reteelse bland fo?retagen i dagens samha?lle. Dettafenomen har fa?tt namnet celebrity endorsements och fo?rekommer frekvent o?ver hela va?rlden. Ma?nga fo?retag anva?nder sig av denna marknadsfo?ringsstrategi da? den har visats bryta igenom dagens mediebrus och fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande ÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv pÄverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i tvÄ delar: dels i en jÀmförande tidsserie som mÀterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv jÀmfört med kommuner som inte arbetat pÄ detta sÀtt:dels via tvÀrsnittsdata undersöks vilka faktorer som pÄverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor Àr mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeÄtgÀrder utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpÄ kommunnivÄ Àr i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utlÀndsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstÄende. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis ovÀntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Enligt den traditionella projektteorin ska det lÀggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvÀrld dÀr nya system och funktioner kan uppkomma Àr det svÄrt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig frÄn den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för agila modeller. Tanken med de agila modellerna Àr att det ska vara lÀtt att förÀndra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gÄng.

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar. Det krÀvs att dessa vÀrden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv fÄr komma fram för att de ska bilda en vÀrdefull utgÄngspunkt.

Det hÀr arbetet Àr en studie om hur elever pÄ det tredje Äret vid det musikestetiska programmet ser och upplever det musikaliska framtrÀdandet. Vi har fördjupat oss i vad estetik, kommunikation, lÀrande, musikalitet, planering och framtrÀdanden Àr. Det hÀr Àr viktiga begrepp som redogörs i arbetet och de fungerar som en bakgrund för vÄrt syfte. Syftet med studien var att klargöra vilken roll planering och genomförande av musikaliska framtrÀdanden har. Vad framtrÀdanden bidrar till och om elever uppfattar framtrÀdandet som ett mÄl eller medel i undervisningen.

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram vÀrden som planmÀssigt kan höja ortens attraktivitet..

Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrÄn sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger nÀrmare mÀnniskan som social varelse..

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.