The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr.

Försvarsmakten har p.g.a. av förÀndringar i folkrÀtten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 Ären. FolkrÀtten Àr en av flera faktorer som pÄverkar utveckling och anskaffning av vapen. FrÄgan Àr om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrÀttliga indikatorer kunna förutsÀga möjliga förÀndringar sÄ att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrÄn ett folkrÀttsligt perspektiv för att besvara om förÀndringar i tillÀmpningar av folkrÀtt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har anvÀnts för att analysera hur folkrÀtten inverkar pÄ effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgÄngspunkt frÄn Fayols syn pÄ hur planering och kontroll ska anvÀndas inom administrativa processer.Fayols syn pÄ planering Àr att denna ska vara framÄtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrÄgar dvs.

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gĂ„rdstyper har pĂ„verkat landsbygdens utseende.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönomrÄdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar Àven som ett planeringsunderlag för att hantera förfrÄgningar om exploatering pÄ grönomrÄden. FÀrjestaden Àr en attraktiv ort i MörbylÄnga kommun dÀr inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsomrÄden Àr stort. MörbylÄnga kommun ser gÀrna en förtÀtning i FÀrjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönomrÄden aktualiseras i pÄgÄende planprocesser. Kommunen har idag flera pÄgÄende planprojekt som tar grönomrÄden i centrala delarna av FÀrjestaden i ansprÄk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för FÀrjestaden. Ett grönomrÄde kan vÀrderas pÄ flera olika sÀtt.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Antalet Àldre i Sverige har ökat och det tillsammans med omorganisationer inom sjukvÄrden har skapat ett större tryck pÄ Àldreomsorgen. HemtjÀnsten Àr en stor del utav Àldreomsorgen och eftersom mÄnga Àldre vill bo kvar hemma, fastÀn de inte klarar sig sjÀlvstÀndigt, har hemtjÀnsten fÄtt stor betydelse. För att klara av det ökade trycket ersÀtter mÄnga hemtjÀnstgrupper den manuella planeringen med en IT-baserad planering. Lapscare Àr ett IT-baserat planeringssystem som införts i Varbergs kommun för att ta fram den optimala planeringen för hemtjÀnstinsatser. Studiens syfte Àr att belysa hur de Lapscareansvariga i den offentliga hemtjÀnsten uppfattar att Lapscare fungerar.

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Syftet med undersökningen var att utvÀrdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med smÄ barn (3-6Är) kring planering av deras fysiska utemiljö sÄ att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?StafettberÀttelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsÄtgÄng. I studien framkom att metoderna inte entydigt nÄdde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig Ät vad gÀllde tidsperspektiv.

MÄnga kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum Àr att bara tvÄ kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkÀnd av Trafikverket. En av mÄnga kommuner som blivit underkÀnda Àr SödertÀlje. Att cykelvÀgar mellan kommuner inte byggs beror i stor del pÄ den bristande finansieringen, bÄde inom kommunen och frÄn Trafikverket. Men ocksÄ av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvÀgar Àr bristfÀlligt.Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av SödertÀljes regionala cykelvÀgar och utgör ett exempel pÄ metod som kan tillÀmpas vid projektering av cykelvÀgar över kommungrÀnser.

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.