I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Denna studie behandlar tvÄ former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska kÀllor har anvÀnts för att förstÀrka eller motsÀga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrÄn tre aspekter: leda arbete, leda mÀnniskor och leda i organisationen.VÄr uppsatsfrÄga lyder:? Vilka mönster gÄr det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgÄr i undersökningen Àr att nÄgra tydliga skillnader och likheter gÄr att se.

Det hĂ€r examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusomrĂ„de sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till Ă„retruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gĂ€rna ha en översiktlig planering av omrĂ„det för att kunna styra utvecklingen. En sĂ„dan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet Ă€r stort och det finns mĂ„nga förfrĂ„gningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrĂ„gningar rör alla bebyggelse av smĂ„hus.

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Det finns stor potential i byggbranschen att förbÀttra produktionsprocessen pÄ en arbetsplats med hjÀlp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som Àr sÀrskilt intressant att studera Àr det platsgjutna betongbyggandet. HÀr utförs mÄnga olika, men sammanhÀngande, moment tÀtt pÄ varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det Àr dÀrför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbÀttra produktionsprocessen Àr 4D CAD.

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Examensarbetet syftar till att inhÀmta kunskap om planering för cykeltrafik i stÀder och att identifiera problem som uppkommer nÀr andelen cyklister ökar i stÀderna. Framkomligheten och trafiksÀkerheten pÄverkas nÀr andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas pÄ en litteraturstudie dÀr kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhÀmtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i stÀder sökts. DÄ arbetet Àr en pilotstudie och saknar jÀmförelse i liknande format har Àven kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjÀlp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera pÄ cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och frÄn arbetet.

Enligt ÖP2010 kommer industriomrĂ„det ÖresundsvĂ€gen pĂ„ VĂ€ster i Lund utvecklas till ett bostadsomrĂ„de med blandstadskaraktĂ€r. Stor vikt lĂ€ggs vid ett strĂ„k som ska löpa genom omrĂ„det och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs ÖresundsvĂ€gen otillgĂ€ngligt och kopplingarna till östra Lund Ă€r inte sĂ€rskilt bra. StrĂ„k Ă€r ett begrepp som Ă€r beroende av att det anvĂ€nds pĂ„ ett visst sĂ€tt, sjĂ€lva strĂ„ket blir till av den rörelsen som utförs pĂ„ det. Ett strĂ„k Ă€r dĂ€rför inte kopplat till en pĂ„ förhand bestĂ€md strĂ€cka utan den trampas upp av de som anvĂ€nder det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man anvĂ€nder sig av ett sĂ„ anvĂ€ndarberoende begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rmed bĂ„de att skapa förstĂ„else för begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett strĂ„k.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och redogöra för hur grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 anvÀnder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lÀrarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollÀrare i Ärskurs 1-3 som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet frÄn intervjuerna visar att lÀrarna upplever att ett laborativt arbetssÀtt leder till att befÀsta begrepp, öka förstÄelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger ocksÄ möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som Àr konkret och det som Àr abstrakt.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.

Vind Àr ett fenomen som har stor pÄverkan pÄ mÀnniskan. Genom en god planering och utformning av nya stadsomrÄden kan goda vindförhÄllandena pÄ marknivÄn skapas. Beroende pÄ platsens naturliga betingelser sÄ kan vinden antingen försköna eller göra att mÀnniskor uppfattar platsen som oangenÀmare. Platsens klimatologiska betingelser pÄverkar Àven till vilken grad utemiljön kommer att anvÀndas. LuleÄ Àr en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blÄsigt, staden anvÀnds dÀrför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet nÀrmare.

I 5 kap 9 § SoL, som sÀrskilt reglerar socialtjÀnstens arbete med missbrukare, stÄr att nÀmnden i samförstÄnd med den enskilde klienten skall planera dennes hjÀlp och vÄrd. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att studera i vilken utstrÀckning socialsekreterare som handlÀgger missbruksÀrenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de gÄr tillvÀga för att Ästadkomma ett samförstÄnd med klienten. Syftet har ocksÄ varit att studera om dessa socialsekreterare upplever nÄgra hinder mot att planera i samförstÄnd med klienten och vad dessa hinder i sÄ fall kan bestÄ i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvÀgagÄngs-sÀtt för och hinder mot en samförstÄndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstÄnd av samförstÄnd. Studien har utgÄtt frÄn följande tre frÄgestÀllningar: 1.