Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

The purpose of this developmental research was to test the new way of working when the students were to take part in planning of cooking during the lessons in home and consumer studies, because the aim of the school is to teach the students to take the responsibility for their studies. The two first lessons should be used by students in the group to plan and organize their meal. During the third lesson the students must be responsible for cooking ready their meal and afterwards they must evaluate the results. The results of this new way of working was new for the students and they thought it was fun to be responsible for cooking during these lessons in home economics. The students in the groups were of wixed ability and they developed their knowledge from the levels of their ability.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Örebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Örebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

Syftet med studien var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva hur personer med intellektuella funktionshinder ges möjlighet till att vara delaktiga vid val, planering och utförande av sitt arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem arbetsterapeuter med 1-15 Ärs erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuella funktionshinder i aktivitetsomrÄdet arbete. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr informanterna genom att svara pÄ öppna frÄgor berÀttade om nÄgra fall dÀr klienter varit aktivt deltagande i val, planering och utförande av interventionerna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som utmynnade i tre kategorier: "En fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter", "Kunskap om klienten, aktiviteten och miljön" och "Att klienten kÀnner trygget och stolthet i sitt arbete". De tre kategorierna beskriver vad informanterna anser Àr viktigt för att nÄ ett lyckt resultat.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtÀtning av stÀder. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stÄ pÄ agendan. FÄ arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram vÀrdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens stÀder, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn pÄ framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en vÀxande stad och strÀvan att nÄ hÄllbar utveckling, d vs hur vi skall minska vÄr negativa pÄverkan pÄ vÄr miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nÄ sÄdana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgÄngar, den ekonomiska vÀlfÀrden, det demokratiska systemet eller vÄrt kulturella arv. DÄ en stad stÄr inför behovet att expandera Àr det viktigt att frÄga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hÄllbara utvecklingen. Detta Àr en mycket intressant men komplex frÄga som jag i detta arbete försöker nÀrma mig. Arbetet Àr dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora frÄga, utan Àr ett ansprÄkslöst försök att nÀrma mig ett av de synsÀtt pÄ hur vi kan skapa hÄllbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta pÄ hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hÄllbara strukturer.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriomrÄden som tidigare lÄg i stadens perifera omrÄden har fÄtt en alltmer central plats. FrÄn att ha fungerat som industristÀder dÀr denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden hÄller samhÀllet nu pÄ att övergÄ frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle dÀr arbetet förflyttats frÄn förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar ocksÄ behovet av centralt belÀgna industriomrÄden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrÄnvÀnda dÀr de inte sÀllan bildat en barriÀr mot sin omgivning. Samtidigt Àr det idag för oss mÀnniskor inte lika sjÀlvklart som tidigare genom historien att anvÀnda stadens offentliga rum och det pÄgÄr mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstÄr Àr hur dessa industriomrÄden kan omvandlas frÄn centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrÄnvÀnda industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som Àr vÀl integrerade med sin omgivning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgÄng samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

Syfte: Syftet med studien var att, med hja?lp av Optical Coherence Tomography (OCT), underso?ka om det finns na?gon skillnad i central och perifer retinal tjocklek mellan olika ametropier.Metod: Studien omfattade 36 fo?rso?kspersoner, som grupperades beroende pa? ametropi i en myop, emmetrop och hyperop grupp. Av de 36 fo?rso?kspersonerna var det 15 myoper, 15 emmetroper och 6 hyperoper. En inledande ma?tning gjordes da?r fo?rso?kspersonernas objektiva refraktion uppma?ttes med autorefraktor och da?refter gjordes en avsta?mning i provba?ge fo?r att sa?kersta?lla refraktionen.

För att frÀmja hÄllbar byggande har det nu i drygt 20 Är funnits olika certifieringssystem dÀr byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hÄllbarhetsaspekter. PÄ senare Är har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar pÄ hur planeringen av hela stadsdelar Àr gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar Àr BREEAM Communities som har utvecklats i England men som hÄller pÄ att anpassas för svenska förhÄllanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar dÀr olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstÄr nÀr ett brittiskt certyfieringssystem appliceras pÄ svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen frÄn dessa workshopar. UtifrÄn detta har tre stora kategorier av mervÀrden kunnat identifieras, vila stÀller vÀl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Norrköping med nÀrmare 100 000 invÄnare Àr en av fÄ stÀder i Sverige med spÄrvÀg. En utbyggnad av systemet till Navestad har lÀnge diskuterats. En detaljplan för spÄrvÀgsutbyggnad finns, men spÄrvÀgen Àr Ànnu inte byggd. FrÄgan har vÀckts igen, dÀr man Àven diskuterar en dragning vidare till Ensjön. FrÄn kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfrÄga utan en stadsbyggnadsfrÄga dÀr spÄrvÀgen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.