Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet har pÄverkats av de GIS-stöd som har införts pÄ SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas Àr till viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats pÄ det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. UtvÀrderingen baseras till stor del pÄ en enkÀtundersökning som visar hur anvÀndarna av programvaran anser att deras egen effektivitet och kvalitet har pÄverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd. Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbÀttringar har studerats. En omvÀrldsanalys har ocksÄ gjorts för att kunna jÀmföra SkogsGIS med GIS-system som anvÀnds pÄ andra skogsföretag.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat omrÄde. Kristianstad Vattenrike Àr ett av Sveriges fem biosfÀromrÄden och strÀcker sig nÀstan över hela Kristianstad kommun med en mÄngfald av olika naturtyper. Som utnÀmnt biosfÀromrÄde ska man bidra till hÄllbar utveckling och utveckla omrÄdet utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera omrÄdet i kÀrnomrÄden, buffertzoner och utvecklingsomrÄden.För att uppnÄ studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk vÀxelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism sÄ har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga kÀllor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frÄgestÀllningar för syftet: 1) Vilka förutsÀttningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering anvÀndas som medel för att planera hÄllbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?HÀr beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrÄgan pÄ omrÄdet, men ocksÄ med produktutveckling.

This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today?s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city.The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions.The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor.

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i Äldrarna sju till tio Är, med textilier som slutprodukt. För att uppnÄ ett gott resultat krÀvs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har anvÀnt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, fÀrger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och vÀxter, med inriktning mot de norrlÀndska arterna. FÀrgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton fÀrger.

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvÀrden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli vÀlbesökta. Handelshamnen i Karlskrona Àr en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstrÄk lÀngs med kajen har dÀrför potential att bli vÀlbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsomrÄde pÄ platsen. Examensarbetet ger förslag pÄ en utformning av bostÀder lÀngs med Handelshamnen samt Àven hur de lokala- och globala korrrelationsvÀrdena pÄ platsen kan höjas för att bidra till ett vÀlbesökt promenadstrÄk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förvÀntade ökade andelen gÄngtrafikanten lÀngs med kajkanten..

A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context.

Allt fler stÀder strÀvar efter att bli mer kompakta och tÀta, istÀllet för dagens utspridda storstadsomrÄden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönomrÄden. Vid förtÀtning av stÀder utsÀtts grönytor ofta för exploatering med byggnader. GrönomrÄden Àr viktiga för mÀnniskans vÀlmÄende och hÀlsa. Mer inslag av gröna omrÄden i samhÀllen har visat att mÀnniskor besöker dem allt oftare.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir. Torghandel förÀndrar temporÀrt integrationsvÀrdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förÀndras.

Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n MĂ€rstas historiska bakgrund med fokus pĂ„ perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige prĂ€glas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och MĂ€rsta Ă€r ett exempel pĂ„ detta. Å andra sidan Ă€r MĂ€rsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. MĂ€rsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka hur aktörerna MĂ€rsta kommun, MĂ€rstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med MĂ€rsta och anvĂ€nde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och MĂ€rstabo ger jag Ă€ven min bild av MĂ€rsta som livsmiljö.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur olika lÀrare inom grundskolan kan organisera och planera ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt och hur det Àmnesintegrerade arbetssÀttet kan frÀmja elevernas lÀrande och utveckling. Bakgrunden Àr att samhÀllet har utvecklats och blivit styrt av mÄl, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhÀllet till ett kunskapssamhÀlle som i sin tur pÄverkat lÀrarrollen. LÀrarna ska strÀva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer.

Fytoremediering Àr samlingsnamnet pÄ den marksaneringsmetod som utnyttjar vÀxters förmÄga att tolerera, extrahera, degradera eller stabilisera olika typer av föroreningar i mark och vatten. Att vÀxters olika egenskaper genom historien anvÀnts för att utveckla och förbÀttra förutsÀttningar i bl.a. jordbruket Àr ingenting nytt. Vi lever i en tid dÀr ett allt högre tryck pÄ naturen och jordens resurser pÄverkas av att vi blir fler och fler mÀnniskor som ska dela pÄ dem. I vÄra postindustriella stÀder finns mÄnga restytor pÄverkade av de verksamheter som tidigare huserat dÀr, med förorenad och förstörd mark som följd.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

IT-projekt bedrivs i mÄnga företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hÀnga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stÀrka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid pÄ att bedriva IT-projekt och mÄnga mÀnniskor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt fÄr inte en lyckad utgÄng, utan mÄnga misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan pÄverkas av flera faktorer.Syftet med denna fallstudie Àr att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som pÄverkade misslyckandet och pÄ vilket sÀtt.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjÀnster ibostadsomrÄden, vilket i denna studie innebÀr i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mÄngfunktionella egenskaper i bostadsomrÄden. Detta undersöks utifrÄn ettaktörsperspektiv, det vill sÀga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsomrÄden ser pÄ möjligheten att integrera en mÄngfunktionellanvÀndning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör Àven för sjÀlva begreppetekosystemtjÀnster och en analys av dess möjlighet att pÄverka en ökad mÄngfunktionellanvÀndning av grönska i bostadsmiljöer görs.StÀders struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hÄrdgjorda ytor vÀrmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som pÄ olika sÀtt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser pÄ ett faktiskt mÄngfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar med ett sÄdant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del bestÄr av en intervjustudie med tjÀnstemÀn inom olika kommunalaförvaltningar som Àr delaktiga i planering av bostadsomrÄden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av tvÄ flerbostadshus pÄ PlatÄn i VÀstraEriksberg i Göteborg.

Denna studie undersöker vad politiker i ett antal av Sveriges kommunfullmÀktige anser sig först uppmÀrksamma dÄ de granskar pÄ en illustrationsplan. Det har Àven undersökts vad dessa politiker anser vara de frÀmsta anledningarna till varför detta objekt, omrÄde eller detalj uppmÀrksammades. För att besvara de frÄgor som stÀllts, genomfördes en enkÀtundersökning dÀr frÄgeformulÀren skickades via e-post till de utvalda politikerna. Svaren har dÀrefter bearbetats och analyserats, samt stÀllts mot tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet, för att slutligen nÄ fram till en slutsats. Denna slutsats visade pÄ att politikerna frÀmst uppmÀrksammat objekt, omrÄden och detaljer gÀllande bebyggelsestrukturen och grönstrukturen i de utvalda illustrationsplanerna.