Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning. StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas mÄlpunkter har blivit lÀngre.

Detta arbete har tagit fokus pĂ„ en Ă€nnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nĂ€mligen nĂ„got som hĂ€r kallas ?konsultplanering?, det vill sĂ€ga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksĂ„ ingĂ„r i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet Ă€r intressant eftersom det idag Ă€r vanligt i de flesta av Sveriges lĂ€n att kommunerna anvĂ€nder sig av konsulter. Studiens syfte Ă€r att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskÀrnan pÄ 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby pÄ 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanlÀggning pÄ 2000-talet, ESS ? med avseende pÄ diskursiva spÀnningar och förÀndringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förÀndrats frÄn att ha karaktÀr av rationalistisk funktionalism, dÀr ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier Àr viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förÀndrats frÄn att ha haft ett stort inslag av linjÀra styrsystem: politikerna sÀtter mÄlen, tjÀnstemÀnnen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nÀtverksstyrning ? trÄdlösa nÀtverk ? dÀr rollfördelningen mellan politiker och tjÀnstemÀn förÀndras utan att styrkeförhÄllandena dem emellan nödvÀndigtvis gör det..

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad Àr en hÄllbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka min förstÄelse för hur planerare kan frÀmja utvecklandet av en hÄllbar stad samt att andra inom samma yrkesomrÄde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska stÀder idag arbetar med hÄllbara lösningar med litteraturstudie som frÀmsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundlÀggande mÄl, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Betydelsen av begreppet offentlighet har sedan antiken förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llets utveckling och det Ă€r först i efterhand som innebörden av begreppet för olika tidsepoker har kunnat urskiljas. I detta kandidatarbete ges en bakgrund till tidigare tolkningar av offentlighet utifrĂ„n JĂŒrgen Habermas klassiska verk Borgerlig offentlighet, som skildrar utvecklingen ur ett historiskt och ett sociologiskt perspektiv. UtifrĂ„n detta förs en diskussion hur begreppet offentlighet kan tolkas i samtida stadsmiljöer. Ett offentligt rum som stĂ„r inför en omvandling Ă€r Stortorget i Karlskrona. Genom tillĂ€mpning av teoretiska utformnings- principer för offentliga rum presenteras ett förslag till hur torget, med sin starka historiska anknytning och sitt centrala lĂ€ge i staden, kan omgestaltas. Förslaget, i form av en nolliplan, visar hur rumsliga inslag pĂ„ torget stĂ€rks utav en arkitektonisk indelning av torget i mindre platser och varierade gaturum..

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.

Arvidsjaur Àr en tÀtort med Ärlig tillvÀxt och Àr av denna anledning i behov av förtÀtning av bostadsbestÄndet. BÄthusviken Àr en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning Àr ett vÀlkÀnt omrÄde för bland annat sitt fiskevatten men ocksÄ för den biltestanlÀggning som finns dÀr. Idag finns det bebyggelse i BÄthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen Àr av varierande kvalité.

Det hÀr examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstÄr dÄ gruvverksamheten kommer in pÄ tÀttbebyggt omrÄde. Arbetet bestÄr av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrÄn tre valda problem: en samhÀllsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhÀlle.Avsikten med den samhÀllsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hÀnsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebÀr.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsÀttningar, men inga berÀkningar pÄ hur mycket intrÄnget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebÀr.Det andra problemet handlar om rÀtt till ersÀttning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av omrÄdet gentemot övriga omrÄden pÄ orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansÄgs vara orts- eller allmÀnvanliga kunde ge ersÀttning för miljöskada. I undersökningen sÄ kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmÀnvanlig, dÀremot sÄ ansÄgs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rÀtt till ersÀttning förelÄg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhÀllet.

?HÄllbar stadsplanering? Àr ett Àmne som fÄr allt större utrymme i dagens samhÀlle.Det Àr intressant men samtidigt skrÀmmande dÄ det handlar om allvarliga frÄgor. Kommunikationer och transporter Àr en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hÄllbara och miljövÀnliga ressÀtt Àr dÀrför nödvÀndigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsÀtt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla pÄverkats av vilka transportmedel som funnits.