Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Objekten i en detaljplan har delats upp pÄ fyra lager. Ett lager för planomrÄdesytan dÀr man lagrar plangrÀnsen som en yta och lÀgger de attribut som hör till hela detaljplanen, ett lager för markanvÀndning, ett lager för egenskapsytor och ett lager med planlinjer. Till egenskapsytan kopplas det Àven en tabell dÀr de olika egenskaperna som gÀller inom ytan lagras. Resultatet har lett fram till en objektsmodell i UML. Denna sedan har exporterats till MS Repository för att kunna importeras till en geodatabas i ArcGIS..

Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

En exploatering bör genomföras till rÀtt kvalité och till rÀtt kostnad. Kommunen har ett budget- och samordningsansvar för de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för genomförandet av en detaljplan. TjÀnstemÀn pÄ Göteborg kommuns exploateringsavdelning har framhÄllit svÄrigheter nÀr det gÀller hanteringen av ekonomiska bedömningar i planprocessen vilket resulterat i höga exploateringskostnader som grovt överstigit de kalkyler som upprÀttats under planarbetets gÄng.Syftet med detta arbete har varit att konkretisera och jÀmföra rutiner gÀllande administration och hantering av ekonomiska bedömningar i planprocessens tidiga skeden genom att undersöka hur motsvarande verksamheter i olika kommuner arbetar. Underlaget till arbetet Àr baserat pÄ intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ motsvarande verksamheter i Göteborg, Malmö och Stockholm. Material har Àven inhÀmtats frÄn handlingar och övrigt arbetsmaterial.Resultatet av undersökningen visade att ekonomiska bedömningar och kalkyler har olika upplÀgg och ges olika betydelse i olika kommuner.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Arbetet behandlar grönstrukturen, begrepp och planering, vilket resulterar i en programskiss för grönplanen för Lindesberg. I en litteraturstudie tas begrepp frĂ„n olika berörda aktörer upp, och en sammanfattad definition av begreppet ges. De funktioner och vĂ€rden som grönstrukturen tillskrivs gĂ„s igenom, detta bĂ„de för att bredda förstĂ„elsen av begreppet och för att undersöka vad en grönplan bör innehĂ„lla. Vidare presenteras grönstrukturen i planeringen, i en litteraturstudie och genom studerade dokument om planering av grönstruktur frĂ„n tre kommuner: Örebro, VĂ€xjö och Habo. Relevanta dokument frĂ„n Lindesberg beskrivs för att lĂ€gga en grund till programskissen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.

De senaste Ärens trend inom stads- och samhÀllsplanering i Sverige Àr att kommuner och stÀder alltmer ser de svenska stÀderna och stadsrummen som varor pÄ en köp och sÀlj marknad dÀr privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och fÄr större utrymme i frÄgor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, dÀr varumÀrken och tecken pÄ reklampelare utgör symboler som stadens invÄnare göds med enligt logiken störst, bÀst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gÀller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen Àr att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumÀrkes - fetischism och dess inverkan pÄ stadsrummet i Sverige. Med utgÄngspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vÄr tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.

When the local authorities establish a plan for land use planning, they have to judge if the influence on the environment could be of such a grade that they have to make a special Environmental Impact Assessment (EIA), following national laws and EU-directives. The laws for the process in Sweden is set by the Swedish Parliament, with advisory given by the central government authority, the National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. For EU, the laws is set by the European Parliament and the Council. The laws and directions for this process have been changed for Sweden in recent years, and the aim of this study was to compare the contents of three different Environmental Impact AssessÂŹments to see if there has been any change in appearances and content in later years, as well as to see if different municipalities and authors have effect on the EIAs. According to different studies some of the EIA done are without insufficient focus on main environmental issues in the EIA, or even that some information is missing.

Under en tidigare analys av dialogen kring och detaljplanen för ett stadsförnyelseprojekt i Göteborg, vilken jag gjorde i samband med mitt kandidatarbete, blev det tydligt för mig att nyckelorden som anvÀnds har olika betydelse för olika aktörer. Efter att nyckelorden, eller trendbegreppen som jag har valt att kalla dem, beskrivits i översiktsplaner och stadsbyggnadsdebatt finns det fortfarande ett stort tolkningsutrymme, vilket gör att trendbegreppens motsvarigheter i de fysiska planerna kan se mycket olika ut. Vilka begrepp som anvÀnds har betydelse för stadsutvecklingen och avslöjar vilka ideal som Àr framtrÀdande. Syftet med rapporten har varit att undersöka vilka nyckelord/ trendbegrepp som anvÀnds inom svensk stadsbyggnadsdebatt och projekt idag, samt att utreda begreppens samband med svensk nutida planering. För att uppnÄ syftet har följande tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts: ? Beskrivning av de tvÄ tydligaste motpolerna, som jag tyckt mig urskilja i det insamlade materialet; ?den traditionella, europeiska staden? och modernismens/miljonprogrammets planer.

Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Peab anlÀggning i Karlstad och har varit inriktat mot att med hjÀlp av visuell planering öka produktiviteten i anlÀggningsbranschen. Detta genom att fokusera pÄ involvering, engagemang och förstÄelse hos produktionspersonalen för projektet och hur deras arbete pÄverkar arbetskollegorna. Visuell planering (ursprungligen visible planning) Àr ett verktyg som utvecklades av Toyota för att korta ledtiderna i sin produktutveckling. Metoden syftar till att visualisera mÄlen och fokusera pÄ individen vilket frÀmjar teamwork och ledarskap. För att samla information har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Arbetsplatser har besökts för att fÄ en ökad förstÄelse för hur visuell planering anvÀnds i praktiken. Personalen vid Peab anlÀggning i Karlstad har deltagit och varit behjÀlpliga under arbetets gÄng. Som resultat av examensarbetet har verktyg tagits fram för att leda projekt och dessa anvÀnds idag pÄ ett av Peabs projekt.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det sÄ kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag mÀnniskor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsÀttningar och med skiftande krav pÄ sin utemiljö. Arbetet Àr uppdelat i tre delar dÀr den första delens avsnitt Àr ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del tvÄ och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder frÄn sekelskiftet och framÄt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsomrÄden frÄn varandra beskrivs.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.