Sökresultat:
3773 Uppsatser om Planering förtätning stadsplanering detaljplan täthet - Sida 10 av 252
Staden som arena : arbetsmetod för omrÄdesdesign till gatufestivaler
Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign.
Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.
Destinationsutveckling och Fysisk planering : En Fallstudie om möjligheterna i Stockholms ytterstad
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.
Goal-Oriented Action Planning : UtvÀrdering av A* och IDA*
Goal-Oriented Action Planning (GOAP) Àr en AI-arkitektur som tillÀmpar ett mÄldrivet beteende Ät agenter i spel. MÄl uppnÄs genom att planer med ÄtgÀrder genereras med hjÀlp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur tvÄ sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som anvÀnds Àr dels en miljö dÀr agenter simuleras, samt ett test dÀr planer genereras för samtliga implementerade mÄl utan rendering och simulering av agenter. Data som utvÀrderas Àr bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.UtvÀrderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt Àr 38 % snabbare Àn IDA* vid planering av ÄtgÀrder i GOAP.
Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina
institutionella logiker och uppfattningar.
?Man kan inte bara rÀkna? - en studie om matematiklÀrares planering
Föreliggande examensarbetes syfte Àr att belysa fem utvalda matematiklÀrares sÀtt att se pÄ planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lÀrarnas planering. Arbetet baseras pÄ en intervjustudie som Àr utförd pÄ grundskolans senare del. Av lÀrarnas beskrivningar i intervjuerna att döma sÄ planerar de ganska likt varandra. LÀrarnas planering utgÄr frÀmst ifrÄn lÀroboken, de ger ocksÄ uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna Àr en viktig utgÄngspunkt för planeringen. LÀrarna anvÀnder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser lÀroboken som en förlÀngning av kursplanen och pÄ sÄ sÀtt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mÄl.
Subkultur i det offentliga rummet : en undersökning om förÀndringsbenÀgenhet och attitydförÀndring inom stadsplanering
Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling dÀr subkulturella grupper fÄr plats i det offentliga rummet.
Arbetet beskriver en studie frÄn Malmö som exemplifierar underifrÄnperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehÄller intervjuer med representanter frÄn tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjÀnstemÀn inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov stÀlls mot kommunens beredskap, bemötande och förÀndringsbenÀgenhet. UtifrÄn en litteraturstudie jÀmförs dessa lokala arbetssÀtt med generella framgÄngsfaktorer nÀr det gÀller tillÄtande attityder inom stadsplanering.
Resultatet frÄn litteraturstudien visar att en stad tjÀnar pÄ en dynamisk utveckling dÀr en mÄngfald uttryck och rörelser fÄr ta plats.
Kommunikation och planering pÄ byggarbetsplatsen
Det finns stora besparingsmöjligheter i byggbranschen genom effektivare kommunikation och planering. Examensarbetet har genomförts pÄ tre av Q-gruppens byggarbetsplatser i StockholmsomrÄdet. En ombyggnation/ nyproduktion av lÀgenheter och lokaler i Saltsjöbaden, en nyproduktion av lÀgenheter och förskola pÄ Södermalm samt en ombyggnation av lokaler i Folksamhuset pÄ Södermalm. Kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och en omarbetning av en befintlig Gantt tidplan till en LoB (Line of Balance) tidplan visar hur situationen med kommunikation och planering i byggbranschen upplevs av platsledning och yrkesarbetare samt hur det kan förbÀttras.Examensarbetet omfattar tvÄ delar dÀr kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare pÄ byggarbetsplatsen Àr den ena och anvÀndning av LoB planering Àr den andra.Examensarbetet visar att de som arbetar i produktionen gÀrna ser en kombination av planeringsmetoderna Gantt och LoB. Samtliga intervjuade Àr överens om att en vÀl fungerande kommunikation och planering Àr vÀsentligt för att projekt ska fortlöpa smidigt.
Stadens förÀndrade funktion - En ideologikritisk studie av Göteborgs översiktliga planering mellan 1959 och 2011
Den hÀr magisteruppsatsen i kulturstudier Àr en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstÄs? Med hjÀlpav Karl Marx vÀrdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förÀndrade förhÄllande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hÄllet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men ocksÄ till dentillströmmande arbetarklassens högre krav pÄ levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien pÄ förÀndrade förutsÀttningar sÄsom anpassning tillglobal arbetsdelning och rÀnteorienterat kapital.
Urban Pedagogik: rum för förhandling
En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.
Hur sker förtÀtning? : En studie av detaljplaner i Norrköping
Syftet med studien Àr att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lÀrares undervisning om sÀrskrivningar. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningarna:Hur uppfattar elever sÀrskrivningar?Hur beskriver lÀrare att de arbetar med sÀrskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frÄgestÀllningar byggdes studien pÄ en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare och elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lÀrare som undervisar i svenska samt med sju elever i Ärskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats, vilken Àr den grund studien vilar pÄ. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.
MeasureApp : Utveckling av en Android-applikation fo?r ma?tning och kartvisning med hja?lp av GPS
The objective of this project was to develop an application for mobile phones using the Android operating system. The main goal was, with the help of GPS, to pinpoint locations, measure distance traveled and illustrate the progress on a map. Functionalities for just showing the map, fetching addresses and saving to a database was also implemented. The result of the work was a proper application, called MeasureApp, that fulfills the goals set in the planning stages of the project. MeasureApp can be used to measure distances where accuracy is not a main factor, i.e walks or runs.
KulturmiljöfrÄgor i aktuell stadsplanering - exemplet Eriksberg i Göteborg
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:26.
Buller i byn : En studie om detaljplanering i bullerutsatta omrÄden intill jÀrnvÀgsstationer
Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.
LÀrares planering - en kvalitativ studie om hur lÀrare i Geografi och Idrott och hÀlsa uppfattar planering
Syftet med arbetet Àr att undersöka lÀrares syn pÄ planering och hur Àmnesplanering för kurser och lektioner fungerar i Àmnena Geografi och Idrott och hÀlsa. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning anvÀnts. Intervjuer har genomförts med fyra geografilÀrare och fyra idrottslÀrare pÄ fyra olika skolor. Svaren delges som utvalda citat i resultatdelen. De följs av en fenomenografisk analys av resultatet, dÀr svaren delas in i kategorier.
Brottsförebyggande stadsplanering : KÀnslan av trygghet i Uppsala
Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att studera olika syn pÄ kÀnslan av trygghet, och sedan undersöka om olika teorier inom brottsförebyggande stadsplanering(CPTED) tar hÀnsyn till den kÀnslan. Teorierna som anvÀnds Àr Eyes on the street, The broken window theory och defensible space. Det finns Àven 6st olika begrepp inom CPTED som förklaras utförligt I teoridelen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkÀtundersökning. En intervju gjordes med en representant frÄn Uppsala kommun och fem ytterligare intervjuer med folk i Uppsala.