Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samverkan mellan olika verksamheter kan organiseras.      I uppsatsens bakgrund framhÄlls varför samverkan blir vanligare samt vad det innebÀr för professionella som deltar i den. Samverkan blir vanligare genom att regeringen yrkar pÄ samverkan i praktiken samt att det benÀmns i lagtext. Samverkan Àr en omfattande förÀndringsprocess mot nÄgot okÀnt vilket kan leda till en rÀdsla för samverkan hos professionella som ska praktisera den.      Den metod som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semi strukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett förÀldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger förÀldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur förÀldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex förÀldramöte och mÄnadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmÀnhet inbjuder förÀldrarna till samverkan, frÀmst rörande det enskilda barnet. FörÀldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillÀrare ser pÄ och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde Àmnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gÄnger. Jag ville förstÄ vad planering innebÀr samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lÀrare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillÀrare i VÀsterbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag stÀller mot intervjuresultaten. Jag frÄgar vad lÀrarna anser att elevens planering innebÀr, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsÀtter den.

Dagens skola har sin utgÄngspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebÀr att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmÄlen. Ett stöd som finns att tillgÄ Àr elevassistenter. Syftet med denna forskning Àr att öka insikten i lÀrare och elevassistenters syn pÄ samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutÀndan gagna elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lÀrare och tre elevassistenter.

Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lÀrares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlÀmningar av information om barn och deras övergÄng mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs ett. Syftet Àr att se hur processen vid överlÀmningar gÄr till, om sekretesslagen har nÄgon pÄverkan pÄ den information som lÀmnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlÀmningar. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Vad har lÀrare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlÀmningar mellan verksamheterna? Finns det nÄgot som de skulle vilja förÀndra? Vad Àr lÀrares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlÀmningar? PÄverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlÀmningar och i sÄ fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lÀrare frÄn olika skolor. Resultatet analyseras utifrÄn litteratur och tidigare forskning som berör Àmnet.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och undersöka hur samverkan fungerar, vad det Àr och varför samverkan mellan pedagoger inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är utförs. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan. UtifrÄn litteraturstudien utformades en enkÀt som skickades ut till 64 pedagoger och 15 rektorer i SkellefteÄ kommun, av dessa utskick fick vi svar frÄn 20 pedagoger och 5 rektorer. Undersökningens resultat visade att lÄngt ifrÄn alla verksamheter anvÀnder sig av samverkan och att Ànnu fler inte utvÀrderar den. Vi fann dock att de som anvÀnder sig av samverkan ser en stor nytta i arbetet genom att det tillför nya kunskaper och tankar.

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har Àndrats under Ären. Programmet Àr numera en treÄrig kandidatutbildning. En förlÀngning av utbildningen Àr en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge Àr utbildningen tre Är plus ett Ärs klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan vÀrdera olika situationer pÄ ett mer professionellt sÀtt.

Studiens syfte har varit att undersöka socialsekreterarnas upplevelser av den samverkan de medverkar till i sin yrkesroll kring barn och unga med sammansatt problematik. DÀrigenom hamnade fokus pÄ den samverkan som bedrivs med BUP och skola.Studiens frÄgestÀllningar Àr: ? Vilka faktorer pÄverkar samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik? ? Hur ser socialsekreterarna pÄ sin egen roll vid samverkan kring barn och unga med sammansatt problematik?? Hur kan samverkan förbÀttras i framtiden, gÀllande barn och unga med sammansatt problematik, enligt litteraturen, informanterna vid djupintervjuerna och socialsekreterarna?Studien har en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning dÄ studien försöker fÄnga socialsekreterarnas upplevelser av samverkan. I syfte att besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes fokusgruppssessioner med socialsekreterare. Utöver fokusgruppen genomfördes tvÄ djupintervjuer med personer som Àr vÀl insatta i samverkan i syfte att nÄ ett metaperspektiv gÀllande socialtjÀnstens samverkan.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbÀttra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nÀtverk, samverkan och smÄföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt frÄn Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nÀtverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar pÄ företagens utvecklingspotential i företagssamverkan pÄ kort och lÄng sikt, det framkommer ocksÄ hur företagen har arbetat tillsammans för att nÄ en samverkan för att med tiden gÄ tillbaka till ett samförstÄnd..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Denna undersökning utfördes pÄ Halmstads kommuns hemvÄrdsförvaltning och fokuserade pÄ hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda pÄ hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjÀnstpersonalen och vilken pÄverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berÀttelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjÀnsten. Med hjÀlp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och dÀrmed skapat en förstÄelse av samverkan mellan hemsjukvÄrden och hemtjÀnsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod dÀr data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med Ätta kommunalt anstÀllda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar pÄ olika nivÄer.

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna anvÀnds praktiskt grundat pÄ en intervju med musiker anstÀllda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I Àmnet praktisk intonation finns nÀstan inget skrivet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur medborgarinitiativ för hÄllbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frÄgestÀllningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hÄllbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhÄllanden för medborgarinitiativen förbÀttras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av MöllevÄngsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med mÄlsÀttningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hÄllbart samhÀlle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen anvÀnds Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhÀllsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhÄllanden och former för stödÄtgÀrder.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.