Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan förskola och socialsek-reterare upplevs av de inblandade vid en anmÀlan av barn som far illa samt hur pedago-gerna resonerar kring tillvÀgagÄngssÀttet att göra en anmÀlan. Vi valde att analysera vÄr empiri utifrÄn Danermarks (2000) teori om samverkan samt Lipskys (2010) om vÀl-fÀrdsbyrÄkrater. VÄrt empiriska material har vi fÄtt in genom att anvÀnda oss av kvalita-tiv forskningsintervju. Resultatet visar att samverkan mellan socialsekreteraren och för-skolan ofta brister och framförallt pÄ grund av sekretessen som socialsekreteraren har gentemot förskolan..

Syftet med vÄrt arbete Àr att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus pÄ anvÀndandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat tvÄ grupper om fyra elever i varje, nÀr de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nÀtbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trÀdde i kraft 1995 med syftet att förbÀttra de lÄngvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhÀllet. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien Àr att genom lÀrande fÄ en fördjupad förstÄelse för hur samverkan sker kring mÀnniskor med psykiska funktionshinder.Studien Àr genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person frÄn varje organisation intervjuades.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, frÀmst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhÀllet för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmÀktige. Med empirisk och teoretisk utgÄngspunkt hos den administrativa enheten, de tjÀnstemÀn som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstÄs. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhÀllsutveckling vilken krÀver nya former för att upprÀtthÄlla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvÀndighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

The relationship between landscape - public - art and whatoccurs and happens in between is what this paper casts light on. The essay intends to investigate whether there is any boundary between landscape architecture and art. How does this border looks like? Can art in the context of landscape architechture lead to a closer cross-border collaboration between landscapearchitects,artists and the public, to create attractive and/or functional outdoor environments. The place where the meeting can take place is outdoors where the landscape architect works, in the public environment and around the public art.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att nÀrma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrÄn organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss pÄ var skolkurator, skolsköterska och lÀrare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter frÄn tre olika yrkesgrupper. De tvÄ teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Denna uppsats handlar om genius loci. UtgÄngspunkten har varit en tes om att det Àr ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstÄr och pÄverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. MÄlet Àr att hitta fram till möjliga svar pÄ dessa frÄgor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrÄn bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förstÄelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan anvÀnda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stÀmmer.

The primary ambition of this degree thesis is to create a representative outdoor environment that surrounds Malmö Konsthall (Malmö art center) which reflects the amazing inside of the artcenter. During this work it has become more and more obvious that Magistratsparken, which is situated right next to the artcenter, ought to be incorporated into this project. This thesis aims to examine the possibilities of implementing temporary outdoor artshows on this site. First; is there any interest in exhibiting art at this site? And secondly, if that is the case, what are the spatial needs and how can you prepare the place for future exhibitions and still keep its flexibility for different kinds of art forms to comfortably perform at this site?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter inkrÀktade pÄ den syn man hade pÄ barn och barnprogram under 1970-talet. För att fÄ en förstÄelse för debatten och kritiken som Fem myror Àr fler Àn fyra elefanter fick, undersökte vi Àven vilka vÀrderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har Àven genomfört intervjuer med Magnus HÀrenstam, Brasse BrÀnnström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher frÄn programserien..

HÄllbarhet Àr ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrÄnkomligen tvingas att förhÄlla sig till. FrÄgan för denna kandidatuppsats Àr pÄ vilket sÀtt det görs. MÄlet Àr att undersöka landskapsarkitektens förhÄllande till och tillÀmpning av hÄllbarhet och hÄllbar design, för att pÄ sÄ sÀtt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hÄllbart samhÀlle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju Àmnar uppsatsen svara pÄ tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: den första handlar om begreppet hÄllbarhet, om hur det uppstÄtt och hur det anvÀnds inom landskapsarkitekturen; den andra frÄgestÀllningen gÀller tillÀmpningen av hÄllbar design; och den tredje rör vÀrdering och analys av hÄllbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs bÄde metoder för att uppnÄ hÄllbarhet, hÄllbarheten som fÀrdig produkt, samt instÀllningen inom landskapsarkitekturen till hÄllbarhet och hÄllbar design i stort. Resultatet visar pÄ ett komplicerat förhÄllande, ofta speglat i hÄllbarhetsbegreppets komplexitet, vilket ocksÄ i stor utstrÀckning pÄverkar tillÀmpningen av hÄllbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för vÀrdering och analys av hÄllbarhet. SjÀlva komplexiteten framtrÀder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring bÄde utmaningar och möjligheter med tillÀmpning av hÄllbar landskapsarkitektur i framtiden..

SammanfattningI denna studie belyses skÀl till varför samverkan upprÀttas mellan olika institutioner inom lÀrarutbildningen. Vidare belyses hur en sÄdan samverkan kan gestalta sig och hur den kan pÄverka lÀrarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare Àr representanter frÄn olika universitet. Vi har fördjupat vÄra kunskaper inom samverkansomrÄde och Àmnesdidaktiskt omrÄde med hjÀlp av litteratur som vi anser vara relevant för vÄr undersökning.För att kunna besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar ansÄg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lÀmpad. I vÄr studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bÀttre lÀrarutbildning.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i lÀroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan dÀr förÀldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts pÄ omrÄdet, sÄvÀl svensk som utlÀndsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgÄngspunkt. Faktorer som sociala förhÄllanden, etniskt ursprung och barnsÄlder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och förÀldrar med sÀrskilt fokus pÄfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag fÄ fram varje pedagogs tankar men ocksÄ skildringar av deras sÀtt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns Är pÄ fritids.ResultatDen dagliga dialogen pÄ fritidshemmet Àr nÄgot som pedagogerna Àr bekvÀma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrÄn ett perspektiv pÄbarnets vÀlbefinnande i verksamheten. Dialogen Àr som mest frekvent under de första skolÄren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir Àldre och dÄ istÀllet ersÀttas av olika socialasammankomster dit förÀldrar inbjuds. Resultatet visar pÄ sÄvÀl skillnader som likheter mellanverksamheterna i frÄga om prioriterade omrÄden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

Att gestalta med hÄllbarhet i Ätanke Àr en uppgift som blivit alltmer efterfrÄgad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler frÄn FN berÀknas andelen mÀnniskor som lever i stÀder att kraftigt öka under kommande Ärtionden, vilket med förestÄende miljö- och klimatproblematik gör hÄllbarhetsfrÄgan mycket aktuell. Biomimik Àr en ny vetenskap dÀr naturen studeras som modell, mÄtt och mentor och vars lösningar pÄ hÄllbarhetsproblem översÀtts till den mÀnskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder Är av evolution har naturen utvecklat en i det nÀrmaste idealbild av hur hÄllbarhet kan gestaltas, och bör sÄledes vÀrderas som en viktig inspirations- och kunskapskÀlla för samtliga aktörer inom den samhÀllsbyggande kÄren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka biomimikens tillÀmpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med mÄlet att frÀmja en hÄllbar samhÀllsutveckling. MÄlgruppen Àr i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig Àven till andra med ett intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.