Sökresultat:
8611 Uppsatser om Planering,samverkan,dialog,planeringsteori,svalöv,samverkansplanering,magnus,ydmark,praktik,landskapsarkitektur - Sida 66 av 575
Projekt Columbus - Ett samverkansprojekt med individuella lösningar
Syftet med studien Àr att undersöka vad det Àr i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete alternativt studier förÀndras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgÄr frÄn ett brukarperspektiv, med fokus pÄ att förstÄ deltagarnas upplevelser av medverkan i projekt Columbus. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför följande: Hur upplever deltagarna att medverkan i projekt Columbus har förÀndrat deras hÀlsotillstÄnd och förmÄga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förÀndring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende pÄ samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ och bygger pÄ sammanlagt sju intervjuer, varav fem Àr med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och tvÄ Àr med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som anvÀnds Àr KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förÀndring av första och andra graden samt samverkansteori.
Civil-militÀr samverkan som resurs för psykologiska operationer
Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.
Utvecklingssamtal : ? Dialog och samspel som grund för utveckling och lÀrande
Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lÀrare och förÀldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bÀsta metoden för att kunna fÄ svar pÄ frÄgan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra nÄgra generella bedömningar av eller jÀmföra resultat. I stÀllet har en diskussion förts kring resultaten som jÀmförts med tidigare forskning inom omrÄdet.
Normkritisk pedagogik Normkritisk pedagogik - en omöjlig metod? : En studie om motsÀgelser och dilemman i normkritisk pedagogik och vÀrdegrund i teori och praktik
Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.
Kampen mot den Ekonomiska brottsligheten : Enade vi stÄ söndrade vi falla
Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmÀrksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan dÄ betydelsen av organisatoriska förÀndringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhÄllandena var bristen pÄ samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlÀmnade regeringen en skrivelse med fokus pÄ förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhÀllsproblem som skapar orÀttvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsÀttningarna för företagandet försÀmras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgrÀnsningSyftet med föreliggande uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse och öka vÄr referensram angÄende Àmnet ekonomisk brottslighet, bekÀmpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet Àr Àven att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.
Slöjden ? i en vÀrld för sig?
VÄrt syfte har varit att undersöka hur fyra lÀrare i trÀ- och metallslöjd ser pÄ Àmnesövergripande arbete och hur de arbetar Àmnesövergripande i praktiken. Vi har genom vÄra frÄgestÀllningar tagit reda pÄ hur de intervjuade trÀslöjdslÀrarna resonerar kring möjligheten att ingÄ i ett samarbete med andra Àmnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels anvÀnt forskning som berör slöjdÀmnet men ocksÄ anvÀnt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fÀltet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktÀr som metod för att nÄ fram till vÄrt resultat.
BBIC i samverkan för barnets bÀsta
Purpose of this study is to investigate whether BBIC had an effect on the interaction between social services and schools. To find this out, a comparative study carried out between two municipalities in southern Sweden who has worked with the BBIC system different lengths of time. The empirical data is based on six qualitative interviews with heads of unit in social services, principals in secondary schools, and social workers who work with children- and youth investigations. The theoretical framework consists of Bronfenbrenners Ecology model, systems theory as organizational theory and the theory of autopoiesis, and Danermark model of collaboration. The results of the survey show that respondents do not find that their inter-organizational collaboration has been significantly affected by the implementation of BBIC, but that BBIC provides a good basis for collaboration due to the logic and structure of the system..
Fysisk planering för fysisk aktivitet - en intervjustudie om stadsplanering och hÀlsa
Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..
"Man kommer inte sÀrskilt lÄngt om man sitter pÄ sin lilla ö" : En studie om samverkan kring ungdomsarbetslöshet
The aim of this study was to examine the view that officials involved in youth unemployment have on the significance of collaboration between organizations working with unemployed youth. The study was based on nine qualitative interviews with officials from PES offices and from municipalities such as job coaches. The results were analyzed based on qualitative content analysis. The analysis led to two different themes: conditions and the individual. In the analysis two different theories were used, new institutionalism and Lipsky's theory about street-level bureaucrats.
"Jaha, vad ska vi göra idag dÄ?": En studie om hur lÀrare pÄ det estetiska programmet planerar sin instrumental- och sÄngundervisning.
I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.
SmÄföretagare i gastronomisk samverkan - en studie om hur entreprenörer i ett affÀrsnÀtverk skapar samverkan och upplevelser med mat som verktyg
Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur smÄföretagare kan skapa samverkan och upplevelse med mat som gemensam nÀmnare. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi valt att studera ett specifikt fall, Gastronomins TrÀdgÄrd, en del av det kvinnliga affÀrsnÀtverket Tankens TrÀdgÄrd pÄ BjÀrehalvön.FrÄgestÀllning: Vilka hinder och möjligheter finns för smÄproducenter i ett affÀrsnÀtverk gÀllande marknadsföring? Hur kan smÄproducenter skapa upplevelser med mat och lokal förankring som redskap?Metod: Det empiriska tillvÀgagÄngssÀtt vi har valt att anvÀnda oss av Àr en blandad undersökningsmetod i form av observationer och kvalitativa djupintervjuer. Det empiriska materialet innefattar fem observationer och tio djupintervjuer samt en gruppintervju. I det teoretiska tillvÀgagÄngssÀttet har vi valt att anvÀnda oss av följande analytiska verktyg; nÀtverksteori och diskursteori, vilka utgör grundpelarna i uppsatsen.Analys: För att klargöra att tidigare forskning kring nÀtverk, marknadsföring och upplevelse inte pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt kan pÄvisa att det finns en pÄtaglig koppling mellan skapandet av upplevelser genom affÀrsnÀtverk, presenteras en genomgÄng av litteratur inom Àmnena.
Gymnasiereform - en studie om förÀndring
Syftet med denna undersökning Àr att studera hur olika kategorier av lÀrare och skolledare upplever en stundande förÀndring, samt deras instÀllning till den förÀndring som regeringen med Gymnasiereformen 2007 har för avsikt att genomföra. I oktober 2004 tog den dÄ sittande riksdagen beslut om en ny gymnasiereform. Syftet med Gy-07 var att vidareutveckla det nuvarande programgymnasiet. Undersökningen Àr baserad pÄ enkÀtsvar frÄn 100 lÀrare pÄ fyra gymnasieskolor i VÀxjö kommun, samt intervjuer av skolledare pÄ tvÄ av gymnasieskolorna. VÀver man samman svaren vi fÄtt av lÀrare respektive skolledare ser man tydliga skillnader pÄ deras instÀllning till förÀndringar av gymnasieskolan.
Kungstorget
Denna rapport Àr ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys.
Syftet med arbetet Àr att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och
egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se
pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Ăven ge
rekommendationer till förÀndringar av Kungsplans omgivningar.
Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor,
Fribergska huset och Hoglandspark och har stÀngda sidor Ät norr och öster med
ett L-format hus. Förslaget redovisar belÀggning, markmaterial och belysning av
platsen..
Fritidspedagogerna Àr dem som besitter nÀstan allt: En kvalitativ intervjustudie bland verksamma rektorer
Syftet med studien Àr att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tre frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr utförd med fem rektorer som alla Àr verksamma inom LuleÄ Kommun.
Att lyckas med ett byggprojekt
Att lyckas med byggprojekt Àr det som alla inblandade i projektet strÀvar efter och Àr det slutliga mÄlet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? Àr nÀr det genomförts pÄ ett sÀtt dÀr alla parter Àr nöjda vilket gÀller flera olika aspekter. Det frÀmsta sÀttet att mÀta framgÄngen med ett projekt Àr ta reda pÄ om kunden Àr nöjd. En nöjd kund innebÀr att budget och tidsplan hÄlls och för att uppnÄ detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.