Under tvÄ mÄnader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats pÄ ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna pÄ företaget. Arbetet har företrÀdesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm. PÄ min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fÄtt arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men ocksÄ med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men Àven att göra saker som att rotoscopa i Nuke.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) Àr genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har pÄ senare tid uppmÀrksammats med ökande antalet diagnoser. PrimÀra ADHD symptom kan behandlas framgÄngsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och fÄ stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer nÀr vuxna med ADHD behöver hjÀlp uppstÄr hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestÄende symptom i vuxen Älder Àr ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgÄngsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Syftet med den hÀr studien var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med feber. Designen som anvÀndes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar pÄ en medicinavdelning pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera materialet.

Hur vet man att ett projekt Àr pÄ banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nÄ gaternas specificerade kriterier i tid och med rÀtt resultat? Vilka mÀtpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mÀtas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna sÄ att rÀtt ÄtgÀrder för att styra rÀtt kan sÀttas in om det Àr pÄ vÀg att gÄ fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmÄgan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhÄllas sÄ att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Följande forskningsfrÄgor stÀlldes:1. Vilka indikatorer Àr enligt forskning och ledande praktik lÀmpliga att anvÀnda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

Resultatet frÄn genomförd undersökning ger klara indikationer pÄ att operativ planering inte baraÀr beroende av en doktrin utan Àven Àr en katalysator för densamma, dvs. det sker stÀndigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagÀr att vara normgivande för hur en officer bör förhÄlla sig till dessa tvÄ bestÄndsdelar och dÄ pÄden operativa nivÄn. Resultat tyder pÄ en förskjutning till förmÄn för metod och dÄ pÄ bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger Àven att det inte Àr FM-doktrinen som fyller denna roll utan detÀr NATO:s AJP-01 som Àr dominerande.

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrÄn det konstruera en kursplan för nÀmnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀrares arbete pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers pÄ samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgÄngspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lÀrarna att det Àr svÄrt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att fÄ tid till att samarbeta med andra lÀrare.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

PÄ natten Àr vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussÀttningen ge andra typer av vÀrden och pÄverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka den temporÀra ljussÀttningen i stadsrummet. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar, dÀr den första undersöker ljus, ljussÀttning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporÀr, tillfÀllig ljussÀttning och tvÄ stÀder, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Jag valde att skriva om det lokala brottsförebyggande drogarbete som bedrivs i PiteÄ. Detta Àmne valde jag pÄ grund av Àmnets aktualitet och för att samtidigt fÄ en inblick i skolan, socialtjÀnsten och polisen pÄ den ort jag sedan ska genomföra min aspiranttjÀnstgöring. Syftet med arbetet Àr hur man i PiteÄ arbetar brottsförebyggande för ungdomar som riskerar att hamna i drogmissbruk. Jag har i bakgrunden anvÀnt mig av Torstensson & Wikströms rapporter dÀr de beskriver socialtjÀnsten, skolan och polisen som brottsförebyggare. I min resultatdel har jag intervjuat Thomas Karlsson polis och ungdomsutredare, Hanna Spinell Modig kurator pÄ Strömbackaskolan, samt Maria Lundholm fÀltassistent.