Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. FrÄgestÀllningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som lÀggs vid brukarens kunskap. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framtrÀdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja tvÄ diskurser som har anvÀnts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka tvĂ„ förskollĂ€rares tankar angĂ„ende verbal sprĂ„kutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda pĂ„ vad pedagogerna hade för tankar som de anvĂ€nde sig av i det sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen och huruvida de rent praktiskt anvĂ€nde sig av dessa tankar i verksamheten I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade tvĂ„ pedagoger pĂ„ en avdelning pĂ„ en privatĂ€gd förskola i en stor stad i södra Sverige dĂ€r alla barnen pĂ„ avdelningen hade svenska som modersmĂ„l. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativ intervju för att fĂ„ sĂ„ uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att pĂ„ ett naturligt sĂ€tt kunna följa pedagogernas sprĂ„kutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit Ă€r att det verbala sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen prĂ€glades av ett medvetet förhĂ„llningsĂ€tt till det sprĂ„kutvecklande arbetet av bĂ„da pedagogerna.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgÄtt stora förÀndringar under den tid det funnits i skolan. Det Àr idag ett populÀrt Àmne bland eleverna pÄ mellanstadiet. Det finns dock elever som inte kÀnner att Àmnet Àr vidare intressant. De verkar sakna motivation för Àmnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehÄller för aktiviteter och vad eleverna gör pÄ fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa.

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan förÀldrar och pedagoger och förÀldrars inflytande. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse kring förÀldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan förÀldrar och pedagoger utifrÄn bÄdas perspektiv. Arbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och förÀldrar pÄ förÀldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill förÀldrar vara delaktiga? Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med pedagoger och enkÀtundersökning till förÀldrarna. Genom metoden har pedagogernas och förÀldrarnas Äsikter och tankar framkommit angÄende kommunikationen dem emellan och hur de upplever förÀldrarnas inflytande.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Kunskap om befolkningens storlek och Äldersfördelning Àr en förutsÀttning för att göra förutsÀgelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansÀttningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstÀderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter pÄ sikt försvinner helt Àr en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för mÄnga kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer pÄ grund av Älderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Kunskap om befolkningens storlek och Ă„ldersfördelning Ă€r en förutsĂ€ttning för att göra förutsĂ€gelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansĂ€ttningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste Ă„ren kĂ€nnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstĂ€derna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter pĂ„ sikt försvinner helt Ă€r en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för mĂ„nga kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer pĂ„ grund av Ă„lderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastĂ„ende eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. TillvĂ€xt Ă€r inte det mest troliga scenariot för alla dĂ„ resurserna Ă€r regionalt ojĂ€mnt fördelade (Westholm red.

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKABŽs utbildningsenhet frÀmja kompetensutveckling. Studien baseras frÀmst pÄ djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess Àr viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se nÀrmare pÄ guppens ledning, mÄl, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmÀssiga faktorer har vi förklarat det aktuella lÀget. DÀrav framgÄr att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de stÀndigt kommer in i en ÄtervÀndsgrÀnd.

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet verksamma inom kommunens sÀrskilda boenden i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som pÄverkar Àldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att frÀmja de Àldres aktiviteter? och ?FrÀmjandet av Àldres aktiviteter krÀver samverkan i organisationen?.