Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, dÀr studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den innebörd förskollÀrare tilldelar leken i pedagogisk praktik.     I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek Àr en viktig faktor för barns utveckling.     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger pÄ förskolor, dÀr intervjuguiden har byggts pÄ frÄgor som sammanstÀllts utifrÄn tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet anvÀndes fokusgruppmetoden, vilket Àr en kvalitativ metod, som utgick ifrÄn semi- strukturerade frÄgor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, dÄ vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling frÀmjas genom leken i verksamheten..

Masonite Beams AB Àr ett företag som Àr vÀl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till frÀmst Norge, men Àven till de andra Nordiska lÀnderna. Masonite Beams behöver dÀrför skapa nya spÀnnviddstabeller för sina I-balkar med hÀnsyn till de olika nationella bestÀmmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjÀlklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjÀlklag. Samtliga aktuella lÀnder baserar sin dimensionering pÄ Eurokod med nationella bilagor.De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spÀnnvidden för ett HI300 bjÀlklag.

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Families of children with disabilities often have many different contacts with professional representing different principals. This places high demands on their professional work together to meet the needs of families and use resources efficiently. The method used is a literature review which aims to describe what is needed to achieve good collaboration between different professions around families with children with disabilities, and that from an organizational perspective to examine why there are often gaps in collaboration and how this affects the parents' life situation.The theories in this study originated from organizational and sociological theories. The most central concept in this study is collaboration from an organizational perspective. The results show that the interaction is problematic, due to that collaborative organizations often have rules which are incompatible and a lack of accountability on who is liable makes impairment in the interaction.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete Àr att belysa, tolka och förstÄ hur personal i denna stödverksamhet ser pÄ sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillÀgna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, dÀr mÀnniskans behov av att berÀtta ses som en existentiell förutsÀttning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus pÄ dialog har de teoretiska utgÄngspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berÀttelse och en kommunikationsteori som sÀtter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser bÄde yrkesmÀssiga och personliga hÀndelser som avgörande för hur deras syn pÄ yrkesrollen förÀndrats över tid.

Syftet med föreliggande studie var att förstÄ nÄgra grundskolelÀrares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan pÄverka oordning. Studien Àmnar Àven undersöka huruvida grundskolelÀrare upplever att de i sin utbildning lÀrt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 Är. En halvstrukturerad livsvÀrldsintervju anvÀndes dÀr en intervjuguide med föreslagna frÄgor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lÀrarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, dÄ de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhÀlsan i Sverige har skillnaderna i hÀlsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan anvÀndas för att minska skillnaderna i hÀlsa Àr att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ lokal nivÄ.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med det folkhÀlsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.Metod: Till denna studie har anvÀnts en kvalitativ metod dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultaten visar pÄ att personalen överlag var positivt instÀlld till att arbeta med folkhÀlsoprojektet och till att försöka fÄ in fungerande delar i ordinarie verksamhet.Personalen ser ocksÄ till övervÀgande del positivt pÄ den samverkan som finns. De hinder som finns, bÄde pÄ lÄng och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska.Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hÀlsa och en positiv syn pÄ att arbeta hÀlsofrÀmjande. Det finns förutsÀttningar för folkhÀlsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken Àr en förutsÀttning för att hÀlsofrÀmjande arbete ska lyckas.

AbstractAuthors: Carolina Magnusson and Johanna MagnussonTitle:  The balance between research and practice. A study of family therapist?s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice.Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter HultgrenDuring our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work.

SÀljö (2000) menar att mÀnniskan bÀst lÀr och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lÀr utifrÄn den situation som vi befinner oss i. Det Àr med utgÄngspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det Àr ett arbete som bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka fÄ fram hur nÄgra rektorer och lÀrare pÄ nÄgra skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och dÄ framförallt mellan pedagoger och förÀldrar i ett framtidsperspektiv. Det Àr hos dagens förÀldrar och pedagoger som det hela börjar och dÀrför Àr det viktigt att fÄ deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att fÄ insikt i hur det ser ut fÄr vi ocksÄ en chans att fÄ upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vÄr framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella förÀldramötet? sÄ som det Àr utformat idag? Syftet med denna undersökning Àr sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters Äsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla förÀldrasamverkan vidare.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.