Norrköping Àr en av de kommuner i Sverige som Àr hÄrt drabbat av internetdroger och en kartlÀggning visar att det sker en ökning av droger som sÀljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi Àven analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta skolkuratorer och en preventionssamordnare frÄn Norrköpings kommun. VÄr teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och grÀsrotsbyrÄkrati samt nyinstitutionell teori.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Syftet med vĂ„rt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förstĂ„else för Ă€mnet matematik genom att de fĂ„r samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi tvĂ„ utvalda elever med hjĂ€lp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes pĂ„ dessa tvĂ„ elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förstĂ„else enligt vĂ„r mening, pĂ„ grund av att det knappt fördes nĂ„gon dialog i den aktuella gruppen.

Relationen mellan spelare och system-styrda spelkaraktÀrer Àr viktig för spelupplevelsen (Freeman, 2004), men ignoreras alltför ofta. Detta examensarbete undersöker om denna relation kan stÀrkas med hjÀlp av smÄprat och ?conversational storytelling?. För att komma fram till ett svar definieras begrepp som dialog, smÄprat och relationer i bakgrunden. Vad som definierar en djup karaktÀr tas ocksÄ upp, eftersom djupa karaktÀrer krÀvs för att vÀcka emotionell respons hos spelare (Adams & Rollings, 2007).

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för mÀnniskan och hur landskapsarkitekter skulle kunna anvÀnda den pÄ bÀsta sÀtt för att öka mÀnniskors vÀlbefinnande. Jag har valt att fokusera pÄ dessa frÄgor ur ett friskvÄrdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjÀlpa mÀnniskor redan innan de blir sjuka. Min huvudfrÄga har dÀrför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter anvÀnda oss av grönskans betydelse som friskvÄrd för att skapa givande miljöer för olika grupper av mÀnniskor?.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje vÀrlden att utvecklas eller om IT i stÀllet ökar klyftan mellan industrilÀnder och utvecklande lÀnder. Centralt i min diskussion har varit frÄgorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas pÄ dialog och samtycke i stÀllet för vÄld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rÀttvis vÀrld. Teoretisk utgÄngspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation Àr att skapa ökade sociala relationer som Àr mer universalistiska till sin natur, mindre ojÀmlika samt mer kÀnsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete pÄvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad kÀnslighet för kulturella skillnader.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent anvĂ€ndas för nationell militĂ€r planering. Anpassning till svenska förhĂ„llanden kommer att genomföras. ÖverbefĂ€lhavaren betonar redan i inledningen pĂ„ ny MilitĂ€rstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet Ă€r att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom omrĂ„det och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat pĂ„ olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lĂ€gre grad i praktiken.

Sepsis Àr ett livshotande tillstÄnd som kan drabba patienter inom hela sjukvÄrden dÀr sjuksköterskans arbete Àr av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis Àr orovÀckande hög och Àr dÀrmed ett viktigt omrÄde att uppmÀrksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjÀlp av omvÄrdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis pÄ en somatisk vÄrdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras pÄ tio kvantitativa artiklar dÀr fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

Denna C-uppsats syfte Àr att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjÀnst, frivÄrd, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vÄrdcentraler, i LuleÄ kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten Àr att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig pÄ tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer som utsÀtts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehÄlla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie dÀr vi samlat in vÄr empiri genom semistrukturerade intervjuer. UpprÀttandet av en dialog Àr det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer Àr det svÄrt att upprÀtta en genomgÄende dialog pÄ alla nivÄer, och Àven om den i viss mÄn förekommer i den dagliga kommunikationen, sÄ uppstÄr svÄrigheter nÀr negativ publicitet ska kommuniceras pÄ ett internt plan. Trots att begrÀnsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, Àr det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det intrÀffade.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Examensarbetet tar upp frÄgan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden bestÄr av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvÀrs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan tvÄ grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen Àr de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgÀnglighet till viktiga mÄlpunkter med gena och trygga vÀgar.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. VÀstfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the VÀstra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage VÀstfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for VÀstfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.