Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

AbstraktFör att anvÀnda vÄrdresurserna pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt Àr samarbete mellan olika aktörer viktigt. SÀrskilt viktigt blev det i glesbygdsomrÄden dÀr befolkningsunderlaget Àr lÄgt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I NÀrvÄrd Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell dÀr kommun, sjukvÄrd och ambulans Àr integrerad.

Denna studie handlar om hur krisledningsgruppen i Kramfors samverkade under översvÀmningen som drabbade kommunen hösten 2013. Varför en översvÀmning och Kramfors valdes var pÄ grund av att det Àr intressant att studera samverkan efter en intrÀffad hÀndelse. Dessutom Àr det en hÀndelse som har skett i VÀsternorrland och passade bra att studera pÄ grund av det geografiska lÀget. Glasbergens samverkanstrappa valdes ut som teoretiskt ramverk i uppsatsen. Den valdes dÄ den kan anvÀndas för att förstÄ strukturerna inom krisledningsgruppen.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Author: Karl LarssonTitle: Samverkan mellan skola och socialtjÀnst ? en studie i attityder och kunskapThe overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher.The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results.The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

Arbetet behandlar grönstrukturen, begrepp och planering, vilket resulterar i en programskiss för grönplanen för Lindesberg. I en litteraturstudie tas begrepp frĂ„n olika berörda aktörer upp, och en sammanfattad definition av begreppet ges. De funktioner och vĂ€rden som grönstrukturen tillskrivs gĂ„s igenom, detta bĂ„de för att bredda förstĂ„elsen av begreppet och för att undersöka vad en grönplan bör innehĂ„lla. Vidare presenteras grönstrukturen i planeringen, i en litteraturstudie och genom studerade dokument om planering av grönstruktur frĂ„n tre kommuner: Örebro, VĂ€xjö och Habo. Relevanta dokument frĂ„n Lindesberg beskrivs för att lĂ€gga en grund till programskissen.

Syftet med denna studie Àr att belysa vÄrdnadshavares syn pÄ förskoleverksamheten. Min förhoppning Àr att genom detta bidra till en ökad förstÄelse för förskolebarnens vÄrdnadshavare och dÀrmed frÀmja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nÄ syftet och fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes inslag av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkÀt och intervjuer. I webbenkÀten som frÀmst rörde vÄrdnadshavares attityder till förskolans lÀroplan deltog 71 vÄrdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som frÀmst fokuserade pÄ samverkan, erfarenheter och lÀroplan intervjuades tvÄ vÄrdnadshavare. Svaren frÄn webbenkÀt och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar pÄ att det rÄdde skiftande attityder till lÀroplanen och dess mÄl, dÀr lÀroplanskategorier som normer och vÀrden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder Àn barns utveckling och lÀrande.

LĂ€rarlag Ă€r idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration Ă€r en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhĂ€mtandet. Trygghet och social samvaro Ă€r andra ledord som ska ge tyngd Ă„t arbetssĂ€ttet. I denna studie framgĂ„r det att lĂ€rarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare Ă€mneskunskaper.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.