För att upprÀtthÄlla vÄrd och omsorgens krav pÄ sÀkra och högkvalitativa verksamheter Àr samarbete mellan professioner en förutsÀttning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssÀtt för bÄde organisationens och brukarens bÀsta. Tidigare studier har dock visat att detta Àr lÄngt ifrÄn oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderomrÄdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrÄn professionsgrÀnser och informella hierarkier.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur professionella pÄ socialtjÀnsten, mödravÄrden och specialistmödravÄrden beskriver sitt möte med gravida kvinnor med missbruksproblematik, samt hur samverkan i det professionella nÀtverket skildras. VÄra frÄgestÀllningar handlade om hur de professionella bemöter de gravida kvinnorna med missbruksproblematik för att fÄ dem att upprÀtthÄlla en alkohol- och drogfri graviditet samt hur de professionella ser pÄ samverkan och vilken betydelse de anser att samverkan har nÀr det gÀller den beskrivna mÄlgruppen. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och genomförd genom Ätta semistrukturerade intervjuer med nio personer som i sina yrken arbetar med den valda mÄlgruppen. Fyra av dem arbetar som kuratorer pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd, familjecentral eller specialistmödravÄrd, tvÄ av dem som barnmorskor pÄ Mödra-barnhÀlsovÄrd och tre av dem som socialsekreterare inom socialtjÀnsten. Teorier om makt har anvÀnts för att tolka det insamlade materialet som behandlar relationen mellan professionell och klient, förhÄllandet mellan det professionella nÀtverket samt mellan instanserna som möter klientgruppen.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen Àr det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lÀr sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhÀmtning, utan Àven i social kompetens, och i vÄra styrdokument framgÄr det tydligt att grupparbete Àr en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden Àr dock komplex, och det krÀvs noggrann och medveten planering för att man ska nÄ alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar pÄ uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssÀtt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi dÀr han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementÀr. Syftet med min studie var att, utifrÄn Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod pÄverkar hur eleverna nÄr de avsedda kunskapsmÄlen.

What makes a Swede betake himself into the Chinese wilderness? How does the Rio Convention influence a plant collector? And who will crack the nut positioned 12 meters up in the crown of a tree? There are many secrets behind the act of collecting plants. In many regards, the documentation of the collection of plants for a Swedish purpose has been unsatisfactory. The focus of the publications is on what plant species that have been found rather than information on how these plants have been collected. Only few results of experimental cultivation are available. There is no doubt that there exists knowledge that has not been publicised yet.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fÀltsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fÀltsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/ValsÀtra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa omrÄde som samverkan innebÀr. Skapar fÀltsekreterarna nya förutsÀttningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mÄl? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjÀnst och polis Àr beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Introduktion: Att handleda studenter ingÄr i sjuksköterskans yrkesroll. Handledning utförs med en handledningsmodell som grund dÀr samarbetet mellan lÀrosÀtet och den kliniska verksamheten tydliggörs. Olika pedagogiska modeller finns utarbetade med syfte att stödja studenten i lÀrandet. KÀrnan i handledning Àr reflektion som möjliggör sammankoppling mellan teori och praktik. Att tydliggöra vilken betydelse reflektion har för studentens lÀrande Àr vÀsentligt.  Syfte: Syftet med studien var att tydliggöra reflektionens betydelse för studentens lÀrande i klinisk praktik samt att beskriva faktorer som frÀmjar respektive hindrar reflektion.  Metod: Systematisk litteraturstudie valdes enligt Polit & Beck.

Denna uppsats bestÄr av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda vÀrdet av denna dialog och att fÄ en uppfattning om vÀrdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmÀnhet i frÄga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmÀnna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsÀmne. Argumentationen utgick ifrÄn deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrÄn deras kompetensomrÄden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte pÄ nÄgon större grad av nytÀnkande, med undantag för tvÄ korta essÀer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vÄrt förhÄllningssÀtt angÄende förÀldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har förÀldrasamverkan, olika former samt förutsÀttningar för en fungerande samverkan. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ studie dÀr sex skolor presenteras. Det som diskuteras Àr vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlÀttar vid kontakten med förÀldrarna, former som anvÀnds samt en jÀmförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lÀrarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god förÀldrasamverkan Àr frÀmst för elevernas skull, men mina kÀllor anser att bÄde elever, förÀldrar och skolans personal pÄverkas positivt.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett Ă„tgĂ€rdsprogram för att bekĂ€mpa vĂ„ldet mot kvinnor. Det ledde till att lĂ€nsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhĂ€llet och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour pĂ„ mĂ„nga Ă„r och en revisionsrapport visade pĂ„ brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som Ă€r en humanitĂ€r hjĂ€lporganisation, ville ocksĂ„ bidra till att frĂ€mja vĂ„ldsutsatta kvinnors situation och sĂ„ledes ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvĂ„Ă„rigt samverkansprojekt, finansierat av LĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne lĂ€n. Jag intervjuade nio personer som företrĂ€dde de tre samverkansaktörerna och jag ville fĂ„ veta hur dessa företrĂ€dare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idĂ©er pĂ„ utvecklingsmöjligheter nĂ€r de sĂ„g tillbaka pĂ„ det avslutade samverkansprojektet. Jag anvĂ€nde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori nĂ€r jag kopplade min empiri till teori.

Syftet med denna studie Àr att bringa bÀttre förstÄelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gÀllande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden pÄ integrationsenheten i VÀsterÄs. Jag har fokuserat min studie pÄ att undersöka hur flyktingar upplever praktik som ÄtgÀrd till integration för att tillföra bÀttre förstÄelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemomrÄden som behöver förbÀttring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer pÄ att det finns ett behov av att fokusera pÄ flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida sjÀlvuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tÀnkande som sÀtter hinder i vÀgen för en lyckad integration.Jag inbjuder lÀsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemomrÄden samt lyfter fram vilka ÄtgÀrder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..