AbstractTitle: Brand communication ? An analyze of Borka and BayIcons communicative labor in relations with WJOS. (VarumÀrkeskommunikation ? En analys av Borka och BayIcons kommunikativa arbete i relation till WJOS)Number of pages: 53 (55 including enclosures)Author: Johan LarssonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communications Studies CPeriod: Second term / autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: The purpose of this essay is to study how two small Swedish clothing companies, Borka and BayIcon, manage their brand communication. Brand communication includes work with target groups, brands, media and finally communication in a bigger perspective.

Studien syftar till att presentera förskollÀrares och lÀrares syn pÄ vad som kÀnnetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlÀmningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser Àven den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem nÀr det beror samverkan mellan förskola och skola, dÀr den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och vÄra erfarenheter har ocksÄ under Ären gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har anvÀnts pÄ ett sÀtt som utvecklat barnet vidare.Studien Àr kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjÀlp av strukturerade intervjufrÄgor. Studien baseras pÄ fem intervjuer, tre förskollÀrares och tvÄ lÀrare i skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och hÀlso- och sjukvÄrden samverkar kring individer med samsjuklighet genom att studera en mellanstor svensk kommun. Tidigare forskning visar att samsjuklighet medför ett omfattande vÄrdbehov samt ett nÀra och tÀtt arbete frÄn bÄde socialtjÀnst och landsting. Om myndigheterna ej fÄr till en bra samverkan tenderar dessa individer att falla mellan stolarna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod, en riktad innehÄllsanalys. Ett antal begrepp frÄn nyinstitutionell organisationsteori ligger till grund för den teoretiska ansats författarna har valt.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). ÖvergĂ„ng mellan förskola och skola? Pedagoger berĂ€ttar om arbetssĂ€tt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: LĂ€rarutbildning Detta examensarbete handlar om överlĂ€mning av barn frĂ„n förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hĂ€nsyn bĂ„de till lĂ€roplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, mĂ€rkbara förĂ€ndringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som anvĂ€nds i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av SocialtjĂ€nstchefen, SocialnĂ€mndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer frĂ„n Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser Ă€r att kommunen har det yttersta ansvaret (men det Ă€r hyresvĂ€rdarna som bestĂ€mmer vilka som skall vrĂ€kas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvĂ€rdarna.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

I dagens Sverige blir vÄrdtider pÄ sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vÄrd- och omsorgsplanering inom Àldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbÀttra patientens delaktighet i vÄrd- och omsorgsplaneringen dÄ tidigare forskning visar att den varit lÄg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anstÀllda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vÄrd- och omsorgsplanering. Genom att kartlÀgga deras upplevelser och erfarenheter av vÄrd- och omsorgsplanering kan kunskaper erhÄllas sÄ att vÄrd- och omsorgsplanering kan förbÀttras.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

Det Àr inte lÀtt att sÀtta fingret pÄ vad samverkan innebÀr. Olika teorier sÀger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan Àr gÄr den ut pÄ att tillsammans med nÄgon annan part strÀva efter att tillsammans nÄ ett gemensamt uppsatt mÄl. VÀgen till mÄlet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gÀller mÄlet, ibland Àr mÄlet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnÄ i sin samverkan med motparten.Kommunikation Àr nÄgot som Àr viktigt i samverkan likvÀl som inom ett projekt eller en organisation.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.