ÖvergĂ„ngen till arbetslivet kan vara komplex och besvĂ€rlig för individer med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning som lĂ€mnar gymnasiesĂ€rskolan. För att underlĂ€tta övergĂ„ngen har gymnasiesĂ€rskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen pĂ„ arbetsmarknaden, vilket frĂ€mst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete Ă€r att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrĂ„n ett elevperspektiv. Studien bygger pĂ„ intervjuer med nio elever frĂ„n olika gymnasiesĂ€rskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrĂ„n teorin KĂ€nsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vĂ€gledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra vĂ€lgrundade studie- och yrkesval.

Skolan har en skyldighet att samverka med hemmen. För en del barn kan mötet med skolan vara en orsak tillpsykisk ohÀlsa och nÀr det gÀller elever med funktionsnedsÀttningar Àr det extra viktigt att de fÄr kÀnna att delyckas. För specialpedagogen Àr samverkan med olika parter, t.ex. förÀldrar, en viktig del i det förebyggandearbetet med att undanröja hinder.Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄnd eller ADHD talarom samverkan mellan hem och skola i sina bloggar.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ ansats dÀr bloggar skrivna av förÀldrar till barn med autismspektrumtillstÄndeller ADHD studerats och analyserats med stöd av diskursanalytiskt inspirerade frÄgestÀllningar.Resultatet visar tvÄ diskurser; lagspelsdiskursen och kampdiskursen. Inom dessa diskurser finns olikasubjektspositioner för bÄde förÀldrar och skolpersonal.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Ofta sker planeringsarbete i en tvÄdimensionell miljö, dÀr man gÄr miste om bÄde djup och nÀrvarokÀnsla. DÀrför Àr det intressant att undersöka ifall möjligheten att sjÀlv effektivt navigera sig runt i en tredimensionell miljö med hjÀlp av virtual reality-teknik har nÄgot vÀrde för planeringsprocessen, dÀr utstÀllningsansvariga pÄ museer Àr mÄlgruppen. För att undersöka detta modellerades virtuella rum, skript skapades för utplacering, borttagning samt val av objekt. Dessa integrerades med en spelmotor och Oculus Rift, varpÄ anvÀndaren sjÀlv kan ?kliva in i? en virtuell miljö presenterad tredimensionellt och som reagerar pÄ huvudrörelser, tangentbord och mus.

Problemformulering: Organisatoriska grÀnser orsakar i viss mÄn ett hinder för företags mÄlfokusering; i ett franchiseföretag blir detta problem Ànnu mer komplext dÄ grÀnserna tydliggörs i form av skilda ÀgarförhÄllanden. Vi vill i denna uppsats undersöka hur franchiseföretag hanterar de problem som uppstÄr pÄ grund av dessa grÀnser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om svÄrigheter och möjligheter med grÀnsöverskridande samverkan i ett franchiseföretag. ForskningsfrÄga: Vilka problem kan organisatoriska grÀnser ge upphov till och vilka möjligheter finns det att överskrida dessa? Teori: Vi anvÀnder oss av teorier kring bland annat agent-principal-problematiken, grÀnsöverskridande samverkan, informella och formella styrsystem samt belöningssystem.

Syftet med min studie Àr att studera förhÄllandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frÄgestÀllningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger nÀr olika professioner samverkar inom hemsjukvÄrden? Vilka frÄgor kan vara integritetskrÀnkande och pÄ vilket sÀtt? Vilka av dessa frÄgor ligger inom socialarbetarens ansvarsomrÄde? Vilka strategier anvÀnder socialarbetaren för att bemÀstra eventuella integritetskrÀnkningar i samband med samverkan? PÄverkar kravet pÄ klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag anvÀnt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fÄtt fram i samband med min studie Àr att konstellationen nÀr det gÀller samverkan ser olika ut inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd inom Göteborgs stad.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter Àr behandlingsverksamheter dÀr huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer Àven vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger pÄ familjebehandling och Àr sÄ kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare Àr socialtjÀnsten. SocialtjÀnsten Àr den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer Àven kontakter med andra myndigheter sÄsom skola, sjukvÄrd, Migrationsverk, polis och kriminalvÄrd. Studiens syfte Àr att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjÀnst och andra myndigheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjÀnstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar bÄde öppen och slutenvÄrd, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som Àr i behov av stöd och insatser frÄn bÄda huvudmÀnnen. För att undersöka ovanstÄende formulerade vi tre frÄgestÀllningar som belyser vad psykiatrihandlÀggarna inom socialtjÀnsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker Àr god respektive dÄlig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svÄrigheter i samverkan dem emellan samt vad det mÄste finnas för förutsÀttningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar Àven faktorer inom verksamheterna som pÄverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger pÄ enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer frÄn psykiatrin och tre psykiatrihandlÀggare frÄn socialtjÀnsten, dÀr samtliga har erfarenhet av att arbeta med psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrÄn ettmÄlinriktat urval.

Syfte: Vi vill bidra med ökad förstÄelse för faktorer som kan underlÀtta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet Àr en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vÄrt empiriska material. Vi har utgÄtt frÄn empirin, men samtidigt har vi haft vÄr teoretiska referensram i Ätanke, med fokus pÄ social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vÄr studie visar vi att ett förÀndrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillÀmpning av dialog Àr faktorer som kan underlÀtta ut-vecklingen av e-förvaltning.

Vi har utfört en kartlÀggning av Hageby familjecentral med fokus pÄ hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavÄrdscentral och socialtjÀnsten. Vi har utgÄtt frÄn de teman som framkommit utifrÄn tvÄ enkÀtundersökningar respektive tvÄ gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen pÄ familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mÄl, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat frÄn vÄra informanter och sedan kopplat vÄrt resonemang till aktuell litteratur.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

The aim of this study was to increase the knowledge about whooper swan (Cygnus cygnus) ecology to enhance the ability to predict and also to prevent the crop damage they cause. The largest proportion of damage in Sweden has been reported at stopover sites during spring migration in February, March and April. Therefore, this study focused on an important stopover site, Lake Tysslingen, situated in south-central Sweden. Specifically, the relation between the duration and period migrating swans stage at the stopover site and mean temperature (measured at three different weather stations) for the years 2001-2010 was studied. Furthermore, the swansÂŽ selection for certain fields in relation to field type, distance to roosting site, a supplemental feeding site and forest edge within agricultural land surrounding the lake was analyzed.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva i vilken utstrÀckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lÀrare, överensstÀmmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gÀller bedömning av elevers lÀsning i Ärskurs 1. DÀrför undersöks Àven vilken lÀsundervisning som dessa lÀrare rapporterar att de genomför samt hur denna stÄr i relation till de lÀsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod Àr kvalitativa intervjuer med ett antal lÀrare som Àr verksamma i skolans yngsta Ärskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gÀller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lÀrare. Skillnaden gÀller framför allt vilka lÀsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt lÀsperspektiv antas.