Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Syftet med undersökningen var att genom en baslinjemÀtning ringa in dagslÀget för hur samverkan, samarbete och samordning fungerar, samt förutsÀttningarna för implementeringen av programmet GU FolkhÀlsa. Metod: 11 personer deltog i undersökningen och dem delades upp i tre fokusgrupper. En grupp bestod av en person vardera frÄn landstinget, lÀnsstyrelsen samt region GÀvleborg och de andra tvÄ grupperna bestod av Ätta personer frÄn kommunerna i GÀvleborgs lÀn. Gruppintervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Intervjumaterialet kodades och relevanta delar sattes samman i kategorier med likanande sammanhang.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan pÄ mÀnniskor och hur detta pÄverkar utemiljöers karaktÀr har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man anvÀnde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjÀlp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ljudinstallationer som har anvÀnts i historien samt visa exempel pÄ hur de kan anvÀndas i modern tid.

Uppsatsens syfte Àr dels att studera hur uppfattningen av begreppet hÄllbar utveckling i Enköpings kommun pÄverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förÀndras beroende pÄ vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har sÄledes varit att undersöka hur hÄllbar utveckling bÄde konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgÄngspunkten för att förstÄ detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hÄllbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjÀnstemÀn. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hÄllbar utveckling bÄde pÄverkar och pÄverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhÄllande till diskursen om hÄllbar utveckling inom Enköpings kommun..

Samverkan i Kronobergs lÀn bedrivs mellan försÀkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebÀr arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade lÀnet ett mycket gott resultat för verksamheten och lÄg i topp jÀmfört med övriga lÀn. DÀrav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte Àr att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs lÀn har presterat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmÀn för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de Är som har passerat har de upprÀttat individuella vÄrdplaner för ca 40 personer. FrÄgestÀllningarna i denna studie Àr inriktade pÄ att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsÀttningarna har varit för att fÄ till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivÄ av samverkan man har nÄtt samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt Ätta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

FrÄgan om civil-militÀr samverkan i multinationella insatser har lÀnge diskuterats. I takt med att den sÀkerhetspolitiska situationen i vÀrlden förÀndras, förÀndras ocksÄ instÀllningen som de i multinationella insatser ingÄende aktörerna har till civil-militÀr samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i vÀrlden förÀndrats. Trenden pekar mot fÀrre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militÀra och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir dÀrför viktig.Detta har uppmÀrksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den hÀr uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit sÄ.

Bakgrund: Ett gemensamt radionÀt har nyligen byggts och ambulans, polis och rÀddningstjÀnst ska pÄ detta sÀtt kommunicera med varandra.Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förÀndrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och rÀddningstjÀnst i Stockholms lÀn och om det förbÀttrat patientsÀkerheten. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms lÀn som anvÀnt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkÀt. EnkÀten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jÀmförande design. Resultat: Ca en fjÀrdedel ansÄg att anvÀndarvÀnligheten var lÄg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad anvÀndarvÀnligt. Det var blandade Äsikter om RAKEL underlÀttat samverkan över lÀnsgrÀnser.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergÄng frÄn förskola till förskoleklass samt hur lÀrarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal frÄn bÄde förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergÄngen. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva pÄ matrutinerna i matsalen.

Det Àr en spÀnnande tid vi lever i dÀr samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hÀlsopolitik och hÄllbar samhÀllsutveckling. I samverkansplattformen SamhÀllskontraktet samarbetar VÀsterÄs stad, Eskilstuna kommun och MÀlardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den hÀr fallstudien har fokuserat pÄ styrgruppen för HÄllbar samhÀllsutveckling i SamhÀllskontraktet utifrÄn teoribildning om nÀtverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kÀnnedom och förstÄelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhÀllsproblem.Resultaten frÄn fallstudien visar pÄ - i linje med teoribildningen kring nÀtverksstyrning ? om politikens förÀndrade roll. Konkret innebÀr detta att det Àr inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgrÀnsas.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslÀrare och modersmÄlslÀrare har pÄ kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter som de anser finns pÄ vardaglig basis i skolan. Jag ville Àven undersöka lÀrarnas syn pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet. De frÄgestÀllningar som behandlas i examensarbetet Àr följande. Vilken syn har lÀrarna pÄ kollegial samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare? Vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter för samverkan ser lÀrarna? Hur ser lÀrarna pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr samtliga lÀrare varav fyra stycken Àr klasslÀrare och tre stycken Àr modersmÄlslÀrare.

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

Denna magisteruppsats har fokus pĂ„ hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser pĂ„ fenomenet. Informanterna som medverkar Ă€r politiker, tjĂ€nstemĂ€n samt representanter frĂ„n nĂ€ringslivet. En kommun ingĂ„r i studien, det Ă€r FinspĂ„ngs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser pĂ„ frĂ„gan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.