Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig pÄ ett egenintresse, dÄ jag uppmÀrksammade att verksamheterna inte hade nÄgon mÀrkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergÄng. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och Äsikter kring omrÄdet. Jag Àmnade undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt lÀroplanerna ska föreligga, Àr bristfÀllig och i vissa fall obefintlig.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg upplevdes fĂ„ en negativ pĂ„verkan av socionomens professionaliseringsstrĂ€van. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprĂ€ttades frĂ„gestĂ€llningar samt tvĂ„ hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hĂ€vdade att specialisering Ă€r negativt för samverkan inom socialtjĂ€nsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt pĂ„ samverkan inom socialtjĂ€nstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod dĂ€r webbenkĂ€ter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg sĂ„ samlades data in som vi sedan analyserade med hjĂ€lp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrĂ„n tidigare forskning och teoretiska perspektiv sĂ„ som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.PĂ„ grund av det ovĂ€ntade bortfallet av en kommuns socialtjĂ€nst pĂ„verkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men pĂ„ det stora hela kunde hypoteserna varken bekrĂ€ftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrĂ„n hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lĂ€gre grad av nöjdhet gĂ€llande samverkan samt att medan formella strukturer sĂ„ som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkanstrĂ€ffar var av betydelse sĂ„ föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende pĂ„ samverkan och informella strukturer, sĂ„ som trivsel och personliga relationer.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller brottsofferfrÄgor. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har Àven deltagit i seminarium angÄende stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjÀnstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstÄ vid eventuella insatser för brottsoffer.

Dagens sjukvÄrd blir allt mer beroende av en god samverkan mellan aktörer dÄ dagens patienter lider av flera sjukdomar som krÀver god förstÄelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tÀnka pÄ samt vad som kÀnnetecknar bra och dÄlig samverkan. Studien tar fÀste vid Angereds nÀrsjukhus (ANS) dÄ detta Àr ett nytt sjukhus, som har som mÄl att anvÀnda sig av ett annat arbetssÀtt Àn de traditionella som anvÀnds pÄ sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter frÄn ANS intervjuats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fÄtt beskriva ett vanligt fall hur samverkan kan ske pÄ olika nivÄer.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Min hypotes Ă€r att layouten Ă€r det första vi lĂ€gger mĂ€rke till nĂ€r vi ser nya gestaltningsförslag och andra ritningar. ÄndĂ„ saknas det utbildning i layout pĂ„ Sveriges landskapsarkitektutbildningar. I kandidatarbetet testas olika enkla modeller för layout för att bedöma deras relevans vid produktion av exempelvis förslagsritningar inom landskapsarkitektur. NĂ€r jag i det hĂ€r arbetet skriver om layout syftar jag till samspelet mellan bild och text och jag har Ă€ven valt att testa nĂ„gra olika fĂ€rgvarianter för att se fĂ€rgens pĂ„verkan pĂ„ gestaltningsförslaget. Genom litteraturstudier har relevanta metoder för layout plockats fram; symmetrisk, asymmetrisk samt med och utan tillĂ€mpning av gyllene snittet.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjÀnst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de bÄda huvudmÀnnen har en gemensam syn pÄ verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ representanter frÄn respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och dÀrefter tematiserades resultaten med avsikt att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrÄn tidigare forskning samt de hinder och förutsÀttningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgÄngspunkter.

This is a qualitative study based on interviews with professionals who are cooperating at a children advocacy center, in swedish called ?Barnahus?. The center, Barnahus, pulls together law enforcement, criminal justice, child protective service, medical and mental health workers in to one coordinated team. Children suspected to be victims of any kind of violence or sexual abuse shall, at Barnahus, be offered coordinated efforts and support all the way from suspicion to possible intervention. The aim of the study is to examine how the participants involved relate to collaboration in Barnahus. The study will also present the success factors and barriers to collaboration that identifies by the participating actors, who are mentioned above.The study will provide insight and understanding of how collaboration can be represented in multiprofessional activities in practice..

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Allt fler mÀnniskor söker efter upplevelser och upplevelsenÀringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utprÀglad militÀrstad men neddragningar inom det militÀra har gjort att Bodens kommun mÄste satsa pÄ en ny industri för att stanna kvar pÄ kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden Àr en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stÀrka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar pÄ upplevelser i deras turismnÀring. DÄ upplevelseindustrin Àr viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar pÄ upplevelser innebÀra positiva effekter för Bodens kommun.

I denna uppsats har Àmnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nÀtverket SkÄne Nordost. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstÄs. TillvÀgagÄngssÀttet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nÀtverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstÄ samverkan har vi valt att utgÄ ifrÄn ett nÀtverksteoretiskt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka vilken upplevelse förÀldrar har av sina barns förskoleintroduktion. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi valt att genomföra intervjuer med förÀldrar. Resultatet talade för att de flesta förÀldrar hade en positiv upplevelse av introduktionen men anser att det finns tvÄ faktorer som behöver utvecklas. Dessa var informationen inför och under introduktionen samt att det bör finnas möjlighet för introduktionen att vara mer flexibel. Den flexibilitet förÀldrarna vill se gÀllde speciellt introduktionens lÀngd.